t.s. - nästan alltid fåtalig - upp till sydbergen i Älvdalen. S. »Krylbo v. Dalälven» (And.)', trol. =Grytnäs Åsbo!), här talr. (DAHLS. 22, Log. 42*); Säter Bispbergs klack (Hm)!', »Säters dal» (SAM. 25b) =Nordalen (BOLIN 43*) o. Vålängarna!; Sundborn Trollberget (KLEFB.) blott ett par små i livet samt 1 träd [plant.?] framme v. Karlsby fäb. (Klb.). Härtill några äldre uppg.: Garpenberg (UGLA 1768; Blom: KRÖN.) v. Högtjärn (förr, HALL.); Husby (IND.); St. Skedni (»Schefwi», LIN. (FRIES 57)); St. Kopparberg Rostberg (KRÖN.). [Även uppg. för Svärdsjö Lenntjärn o. Enviken Våckelberget (FORSSL. III: 1 p. 26 resp. III: 2 p. 65) ; utredning önskvärd]. B. Malingsbo S om Sången o. N om Malingsklack (Lqt: SUN.), n. Laxtjärn (Slv.); Söderbärke Vik (H. v. P.), väl =Bromsberget (Lqt), Tvikbo (många träd) o. Fallbyn (minst 3, At); Norrbärke »på några st.» (HULPH.), v. Trehörningens avlopp (1 buskträd, CED.); Ludvika S. Övratjärnsbäcken (3 ex., Fd). Ö. Gagnef Djurmo klack! (1 ex., FORSSL. II:10 p. 206); Bjursås »a.» (HtiLPH.), Backgården v. 'Borängsbäcken' (KRÖN., Jn), Baggarvshagarna [v. Holen] 4 träd (Jn o.a.)', Rexbo!1; Rättvik (C. J. Hartm.: LINDQu.) =Prostgårdshagarna (WISTR.); Boda Gulleråsen (Gahn (:) Wc., o.a.), möjl. =Åsarna (Sanden), där en alm ännu lär finnas (FORSSL. 1:7 p. 17) ; Älvdalen »på vissa platser» (HULPH.), Gåsvarv, 1 ex.!' (VEST. 15*), Väsaberget, 1 ex. (ib.), Uvskär, 1 m-högt o. 2 dubbelt större ex. (Vd (:) FORSSL. 1: 2 p. 140). V. Järna Vålberget mot Svantjärn, enst. (Lbg . & Ht: LINDQU. p. 23), Bastlokmoren [n. föreg.] ett helt bestånd (FoRSSL. 11: 5 p. 146). - Ngn gång förv., så v. Nisshyttan (Dn), i Frostbrunnsdalen (FREND.), Ludvika v. forsen (Fd). - ' AND. & BIRG. p. 386 (m. karta).;.

EnI. LINDQVIST mötas här den sydliga »v. scabra» - belagd fr. Rättvik o. Gulleråsen - o. den nordliga »v. montana», sedd fr. Gåsvarv; det mesta anses vara mellanff. (»huvudtypen» av arten), så de fr. Bispberg, Järna o. »Älvdalen» (l.e., p. 23).

Ulmus glabra. - Om almreservatet i Norddalen v. Säter se N. i D. p. 308-310 (m. bild); enl. beläggex. växer där »huvudtypen» (Sj., det. Ldm.). - *Gustafs Färjeby (1 stor alm i ravinen: Tr), åtm. skenbart vild; Norrbärke återf. v. Trehörningsbäcken (minst 20 ex., Tr); Ludvika-trakten fl. (±klart förv.). - Rättelser: Karlsby fäb. (D.FI.) skall vara Logärds fäb. (Klb.); Tvärstupet (S.N. 1953 p. 30) säkert orätt (Fnd.); Väsaberget o. Uvskär samt »sydbergen» i ingressen (D.FI.) strykas, då »almen» där är hassel (jfr PETT.).1 - Älvdalens enda nu kända alm (i Gåsvarv) anses av ortsbor vara planterad (Fe) men tillhör dock v. montana (den inhemska nordsvenska rasen).

Ulmus glabra. - S. Gustafs Gruvby (1 ex. i ravin: Tr); *Svärdsjö Lenntjärn (1 yngre: GRAN.; gammal uppg. därmed bekräftad). B. Söderbärke Tunkarlsbo-bäcken i mängd (Bj.), c. 500 ex. av minst 5 m:s höjd (Nsv.). Ö. *Mora v. Fuån 1 ex. o. * Våmhus n. Indsjön »ett halvduss. ex.» (GRAN.). - Som förv. ± talrn v. Berg (i By), Krylbo o. Avesta (At). - Almen i Gåsvarv nu borthuggen (Fe).

Ulmus glabra, alm. Falun allmänt odlad, dock sparsam i stadsparken! Lugnet-Sjulsarvet endast vid Hälla (J & L). Föryngring förekommer ofta. I Leksand kraftig spontan självföryngring genom frösådd i Tibble och i älvravinen vid prostgården. Från sistnämnda lokal insatt i Äsledens fäb. Vild i Tibble? (allt LK).

Tillbaka