a.(-ta.) i sydöstra låglandet (ända mot Siljan) o. traktvis även högre (i dalstråken), eljest ± s. S. ± a. omkring (och i) älven, ta. ännu kring Runn, men knappt uppstig. högre än till Norn!, Långshyttan (i alla sjöar)', Skålbo n. Nyberget! (WISTR.) o. Bergsgården! Nordligare: Svärdsjö Liljan (Lkt); även uppg. för Spaksjön (i bäck, WIG.); Enviken Kyrkbyn (Env.), Bingsjö strömkvarn! B. föga känd: Malingsbo Källan (At); Söderbärke Björsbobäcken, Ginan, Vad i Dammsjön' (At) o. Barken (Bj.), Sörbo (d:o, At), Tolvsbo (Ht), Prostgården (Enh.), Larsbosjöns utflöde (Fd); Norrbärke Barken (Oliv.) ; Ludvika Klenshyttan (Lkt) ; Grangärde Rämshytte sågdamm (Ad). Ö. älvbygden ej s. genom Gagnef till Ål Insjön!', Siljansnäs Alviken!' o. Leksands-bygden däremellan (även YtL-Boda!); Bjursås åtm. Kvarntäkt!; Rättvik kring Siljan ej s., även i småsjöarna'; Bingsjö!; Boda Ensen!'; Ore åtm. Sörboda!; Orsa »a.», Lillån (Ag, Bk); Mora Siljansfors (i starkärr, LUNDBL.); »Mora» (Kk) v. Noret!; Våmhus m. Höjen o. Indom (Ad); Vän jan Brintbodarne o. Vans nordända (At), Siknäs (C. A. Mebius); Älvdalen Gåsvarv!, Mjågen!, Nässjön (Vd)'; Vansjön (VEST.). V. Sälsnäs Ulriksberg (bäck, Ht); Floda Sunnanbyn, Noret (At), Björbo!; Järna Storbyviken, Vansbro i ån (At) ; Lima (On) ; Transtrand Mornäs i älven (Hdn), älven (a.?) o. Smågan fl. (Sfn) - här högsta fyndort, 476 in. [F. osäker (ss. steril); möjl. hithörande tf. ännu i ldrebyn!?]. -- 0: Silvberg, Sundborn, Sollerö, Hamra, Nås, Äppelbo, Malung (finnes trol. i de flesta; t.ex. Västerdalälvens sterila flyt-Sparganier höra vill oftast hit).

f. longissimum Fr.: i låglandssjöarna ofta massvis (t.ex. Trollbosjön: SAM. 20), f.ö. den vanligaste formen åtm. norrut. - 1 SAM. 25 (o. Lox. 38), här dessutom talr. sydliga lok.

S. simplex. - Ö. Gagnef Tryssjön, 344 m ö. h. (1959 Leif Homman, det. At & Lr). V. *Malung Bjuråker i 'Lillån' (At).

S. simplex. - S. Enviken Rönndalen (Mor.). V. Malung Öje kapell (Er.).

S. simplex, igelknopp. Leksand Opplimen; Limsjön och utloppet vid älven (LK).