Ö. Mora »strandängarne» (1.c.)=Sandängarna ((ZETT., KRÖN. O.a.)!, »ymnigt nog» men mest i buskform o. ± lågväxt, »Strand» (Hng, =föreg.?), Kråkberg v. Orsasjön! (FLOD.). - Även ngn gång förv.: S. Borlänge Lusmyren (1934 Bn); B. Ludvika S om staden (enst. i videsnår)!

Ett gammalt ex. (1830-t.?) föreligger fr. Mora Strand i herb. O. Wernberg [F] s.n. S. arbuscula (vid. At). Annars upptäckt av »Herr Notarien Claesson» [=I. G. Clason, 1839?] samt insamlad för Herb. norm. av »Demoiselle [Hedda] Arosenius» (FRIES IX.); kallades först ssp. acutifolia (ib.), sedan S. daphn. (Herb.uorm.) o. är - som redan då framhölls - en mellanform I»S. acutif. X daphn.», FLOD.). - ssp. acutifolia (Willd.) Bl & D. odlas (IND.).

S. daphnoides. - Den vilda populationen kring Mora betraktas nu som tillhörig en egen geogr. ras: v. norvegica Ag. (se HYL. 66). Nya lok.: nedom Selja (enl. uppg.), Öna o. Östnor (Fe), Noret 2 lok. (Grt), Rattholmen jämväl inom *Sollerö (se FÄRJE 66). »Orsa» (HYL.) väl =Orsasjön (i Mora).