spr., traktvis ± a.. (så i ravinomr. i sydöst, i delar av siluromr .o.de nordl. fjälltr.) ; i sydväst mera s. Känd fr. alla snr utom Hamra o. Säfsnäs; i några blott enst. fynd: Malingsbo M. bruk (SIV.)!; Ore Fjäcka! (SAM. 10); Vänjan Tiberg! - Lokaler i V.: Floda o. Nås fl. längs älven; även Kläberget resp. Gräsberg!; Järna Snöån, Marsjöberget (Wdt), Andersfors, Eriksfors, Skålkarls-Snårberg (At) ; Äppelbo Nordibyn v. Noret (förv.?, At) ; Malung V. Utsjö o. Prästnäset förv. (Bmn), Fors vild (Ht1LPH. p. 280); Lima »helst vid vattnet» (LIN. Iter p. 328), n. kyrkan (häck)!, Sörnäs (On); Transtrand (Hni), Höknäsheden!, Fulunäs! (SAM. 17), Sörsjön! ±2 lok. (se följ.). »I synnerhet . öfre V. D.» (KRÖN. 30); möter dock rikligare i F. omkr. Fulufjället (fl.) o. når i norr till Grövelsjön (M. Vestgård), Töfsingdalen (FLD, jfr följ.) o. Slugufjället (se ssp. lapp.). - T i l l ä g g: Ore Dalfors (förv., Fln) v. 'Knacknäs' (Rqt).

f. fruct. alb. (vildform), se nedan under v. scandicum.

Till största delen klart inhemsk, men - särsk. i siluromr. - ej s. även på kulturlok. (diken, bybackar o.d.), här trol. delvis förv. Saknas möjl. som vild i de västra finnmarkerna (liksom i Rämmen: HÄRD).

R. holosericeurn Dietr. & Otto [»R. spicatum Robs., Hyl.», R. Schlechtendalii] ssp. pubescens (Sw.) (R. pubescens). - INDEBETOU 1879 (som var., »fl.»).

Ovanstående hör väl till största delen hit; på grund av viss osäkerhet måste dock totalutbredn. anföras under det hittills brukliga, namnet (R. rubrum). Som säkra pubescens-lok. kunna nämnas: S. Krylbo- o. Avestatrakten fl. (At, Lr, Sdn) ; Norrhyttan (Dn) ; Säters dal! (SAM. 25 b) ; Solvarbo (At); St. Skedvi (se följ.); Forshuvudet (At) etc. B. Söderbärke fl. (At o.a.); Brunnsvik (Fd). Ö. Bjursås prgd (Jn); Rättvik (Hng, Joh.); Siljansfors fl. (HESS., LUNDBL.); Orsa: Aberga (13k), diken n. Orsa stn (NORDSTR.). V. Floda o. Nås längs älven (At); Transtrand Källfjällets fäb. o. Horrmundvalla (Sfn). F. Idre Töfsingdalen fl. (se ARW.).

v. scandicum (Hedl.). -HEDLUND i B.N. 1901 p. 64 (C. G. Andersson 1860).

Mer s. än föreg., trol. ofta samväx. med den o. knappast väl skild. S. Hedemora Myran (Ind.)1; Norrhyttan (Dn); Säter Säters dal (An)1; St. Skedni Öv.-Sätra (T. Vestergren, det. Hedl.)2; St. Kopparberg Källslätten (E. Hagl.: HEDL. IX.); Svärdsjö v. Säckan (Aul.).1 B. Norrbärke Munkbo v. ån (Dhn)1. Ö. Mora Siljansfors n. Leksberget (HESS. p. 429). F. Idre Ned. Byggningen!; Dikesmyran! -- ' det. A. Pojarkova [R]. 'här även R. pubescens o. mellanff. (HEDLUND i B.N. 1948).

f. fruct. alb.: Hedemora Norrhytteravinen dels v. Dalsveden o. 300 m S därom (flera ex.), dels v. sockenrån (inom Säter), här enst. (allt enl. Dn, »sedan minst en mansålder tillbaka»). - Närmast v. scandicum (det. At, vid. Hedl.).

ssp. lapponicum (Hyl.) (»R. glabellum»). - SAMUELSSON 1917 (id. 1906).

F. Särna Heden v. Kvarnbäcken!; Idre Lillfjäten! (i granlund, l.c.), Storsätern!, Slugufjället (Kj.).

R. silvestre (Lam.) M. & K. (coll.).

Förv., av oviss utbredning. S. Folkurna Lerbäcken (Sdn); Avesta (id.); Grytnäs Månsbo (»R. hortense», id.). B. Söderbärke Sörbo (trot. hithör., At).

Även andra ff. torde finnas förv.; den enda namngivna är dock R. holosericeum X pallidum fr. St. Skedvi Öv.-Sätra (1925 T. Vestergren [R]). - Dessutom föreligger R. petraeum Wulf. fr. Grangärde (1936 Ösd [R], odlad?).

R. rubrum (coll.). - Uppges i Älvdalen enbart förv. (FÄRJE), i Ä:s kronopark dock tydl. vild (se VEST.). Men i Järna-Äppelbo-Yttermalung möjl. blott förv. (At), liksom v. Nås Lindesnäs (Gs). - Den spontana utbredn. tycks förutom fjäll-, silur- o. ravinomr. knuten i huvudsak till Öster- o. Västerdalälven•(med nyssn. avbrott?), Siljans-tr. o. hela älvdalen nerefter samt Barken-dalen, allt gällande R. holosericeum ( =R. spicatum) med anslutna ff. Den allmännaste, ssp. pubescens (jfr D.Fl.), även iaktt. i Norrbärke (v. Flogberget: Bj.) o. Ludvika stad (v. forsen: Bd); dessutom odlad o. förv. på många st.

f. fruct. alb. (kulturform) ngn gång förv., ss. i Grangärde Sunnansjö (Gs).

R. silvestre. - Förv., bl.a. i *By Horndal (trol. denna: At).

R. rubrum coll. - Den vilda småarten, R. holosericeum ( =spicatum), även v. *Garpenberg Stormossgruvan (A. SAM. tab. IX), *Hamra Noppikoski (Sj.), Lima Limedsforsen (At), allt väl =ssp. pubescens.