Gammal synantrop, mestadels a. (-ta.), norrut spr. (även i obygderna). Känd fr. alla snr, i Idre åtm. till Flötningen (Yrs.), Foskros o. Lillfjäten!

»Wid Orsa, i fjällen etc., öfwerflödigt» (LIN. Fl. dal., jfr LIN. 1745 o. 55); når dock icke fjällen. Tidigt a. omkr. Falun etc.; söderut länge s. (KRÖN. 31), nu icke så. Sprider sig mycket längs nya vägar o.d.

P. norvegica, norsk fingerört. Enligt Dalarnes flora är denna art allm eller täml allm så gott som överallt i Dalarna. Det bör dock påpekas att den är obeständig. Inne i Falun har den setts på många olika lokaler men knappast mer än 1-2 år i följd på varje enskild lokal.

Tillbaka