Linaria vulgaris ,  gulsporre

DALARNES FLORA 1949

Linaria vulgaris (L.) Mill. - BERGMAN 1822 (Linne 1734).

Gammal synantrop(?), nu känd fr. alla snr, merendels ta,(-a.), i norr t.s. Enligt KRÖN. 31 »mindre a.» upp till mell. Dlr., sedan vida jvspridd etc., på många håll nu lokalt a. Alltjämt s. (?) i Boda (åtm. Ovanmyra: Ands. o. Boda by: Gir), Sollerö (åtm. Häradsarvet!), Säfsnäs (några jvlokaler: At, Bng), norra Älvdalen (se VEST.) o. överhuvud utom kulturbygd.; i Hamra dock fl. (Ad o.a.). F. Särna Öjvallberget (Iris Stenberg), Särnabyn!, Älvros!; Idre Idrebyn (Sne)!, Foskros (1918)! - Även odlad, delvis förv. - Ngn gång i naturveget. (t.ex. Bäsinge i strandsnår: At) men osäkert inhemsk.

f. peloria L. sedd i By (1903 J. Canell), Säter Herråkern (1860 An), Ore Furudal (1828 Cn (:) KRÖN., 1843 Cn enl. Lb.).'

SBT .81 1987

Linaria vulgaris, gulsporre. RM har studerat olika blomanomalier hos denna art. Beträffande formen utan buckla på underläppen se Morander 1980. Beståndet senare skadat genom makadamspridning men fanns kvar 1980. Ex med enstaka peloriablommor är sedda flerstädes i Falun och dess omgivningar. Dessutom ett bestånd med enbart peloriablommor: Grangärde Rämshyttans turistgård vid litet uthus 1979!

Tillbaka