Gentianella campestris ,  fältgentiana

DALARNES FLORA 1949

Gentianella campestris (L.) H. Sm. - WAHLENBERG 1824 (Linne 1734).

spr.-ta. främst i bebodda skogstr. samt i siluromr. (här delvis a.) ; i fjälltr. s. - Starkt kulturgynnad (betes- o. slåttermark), synes dock tillhöra naturveget. (v. bäckar etc.) men s. både i slätt- o. obygder.

v. suecica (Froel.) [MURB. 1892]: den ojämf. vanligaste, känd fr. alla snr utom Avesta, Borlänge, Torsång o. Vika; i följande s.(?): Hedemora Norrhyttan!; Gustafs Solvarbo!; St. Tuna Hästberg (Jn); Rågåker!, Trönö!; Oles fäb. (Tj.). F. Särna Särnstugan!, Särnabyn (At), Östomsjön!; Idre Idrebyn (2 lok.)! - Flera lok. hos MURB., CED., WiG., AND. & HESS. etc. - Ofta c. fl, alb., anmärkt i 15 snr upp till Transtrand Bompa (här mycket talr.)!; ngn gång c. fl. ros.: Leksand Bergsäng (Sern.).

v. germanica (Froel.) : några lok. i By (Hgn o.a.) ; Garpenberg Pålsbenning!; Hedemora Norn!; Grangärde Hästbergs klack (Jsn).

v. islandica (Murb.) : Leksand Tibbleberget (Ecs.) ; Rättvik Lerdal (Gn) ; Transtrand Ö. o. V. Gusjön (Sfn); saknas hos Sam.

Tillägg 1960

Gentianella campestris. - S. Hedemora Skedvibacken (Dn); Gustafs Långhag (Tr); St. Tuna Kalkbergsfältet (Bj.).

SBT .81 1987

G. campestris, fältgentiana. Leksand Åsledens fäb, hackslogsmark vid fäbodstuga 1946. Ej sedd där eller annorstädes i socknen sedan ca 1960 (LK). Enligt AG har arten gått tillbaka starkt i Ovansiljan och är numera sällsynt.

 

Tillbaka