Galeopsis tetrahit ,  pipdån

DALARNES FLORA 1949

Galeopsis tetrahit L. - KRÖNINGSSVÄRD 1831 (jfr anm. nedan).

spr.(-t.s.?) nedom Siljan, eljest trol. s. (utbredn. bl.a. kring Siljan föga känd). S. By ta. (Slv.); alla snr i övrigt på spridda st. ända till Svartnäs (WIG.) o. Enviken (Ehr.). B. Malingsbo M. bruk (Slv.), Nyhammar (SUN.); Söder- o. Norrbärke spr.; Ludvika Ludvika fl. (Fd o.a.), Brunnsvik v. 'Humlevarpet' (lunddäld), Persbo v. 'Tissane' (Fd); Grangärde G. stn, Kyrkbyn (At), Rämshyttan (Ad); Grängesberg (At). Ö. Bjursds Lustebo!; Leksand Noret!; Rättvik Gärdeby (Håk.), Vikarbyn!, Backa!; Mora Siljansfors (se LUNDBL.) ; Älvdalen Blyberg!, Mjågen, Kyrkbyn (Vd), Åsen!, även Digerberget (Vd), Ribbåsen (Vd); Älvd:s krpk 5 lok. (se VEST.); Hamra Tackåsen, Björkberg (Ad). V. Säfsnäs Fredriksberg (Ht); Floda Syrholn (At); Järna (Wdt); Malung Böle, Mo-Myckelberg (Håk.); Lima Tisjölandet (Si.); Transtrand Vörderås, Östvalla (Hdn). F. Särna Särnstugan!, Särnabyn!, Heden!; Idre Idrebyn (1918)! - Övriga, ej få uppg. (G. tetr. coll.) torde mest gälla föreg. - Starkt kulturgynnad (oftast ± rud.), vida mer s. än föreg. i naturveget., men möjl. inhemsk. - Äldsta ex. Säter 1860 (An).

f. fl. alb.: Säters dal (jämte huvudf.)!

Anm. Första fullt klara litt.-uppg. är nog CEDERGREN's (1925 p. 45) ; av de äldre (LIN., KRÖN., IND.) hör väl föga mer än namnet hit. Att arten var känd av K. är dock ganska visst, liksom att »(i pallens» (KRÖN. 31) var G. bifida f. sulfurescens. Linne's art (»Ladanum», Iter p. 315 o. 333), enl. Fl. dal. rödblommig o. »ymnig bland säd», var härav att döma G. bifida f. rosea (icke gärna G. versicolor, som ÄHRL. p. 96 antyder).

Tillägg 1960

G. tetrahit. - S. Garpenberg »ungef. lika vanlig som G. bifida» (Sj.). Ö. Älvdalens kronopark fl. ända till Lånån (v. stuga: Mm).

SBT .81 1987

G. tetrahit, pipdån. Leksand Sunnanäng, enstaka i granskogshygge (LK). Enligt AG sällsynt i Ovansiljan men sedd i Färnäs 1982.

Tillbaka