Ny(are) synantrop. spr.-ta., traktvis a. (särskilt längs järnv.). Känd fr. alla snr, nordligast v. Grövelsjön (1938 Kj.) o. Lillfjäten (1914)! - Allt är såvitt känt v. arcuata (Opiz) Fr.

Först antydd hos KINDB. 1877 - där uttrycket »Dal. 0» saknas - men trol. grundad på KRÖN:s »B. vulgaris», som åtm. till största delen avsåg följ. art (så enl. HARTM. 1838-70, ej beaktat av IND.). Ståndortsuppg. hos KRÖN. 31 pekar ej heller mot B. vulg., för vilken ej äldre belägg spårats än Rottneby 1860 (Cn) o. Avesta 1875 (H. v. P.); »a.» (IND.) måste delvis skyllas på nämnda förbiseende. Invasionen, förmedlad av vallodling o. järnvägar, gick dock hastigt. Redan på 1890-t. »a.» både i Bjursås (Jn) o. Rättvik (Kk), men i Nås-Järna-Äppelbo 1919 blott sedd i järnv:s närhet (At).