Förv. t.s.(-spr.), än spars. o. tillf., än ± beständig o. delvis som neofyt (åtm. i kalktr.). Känd fr. drygt 100 lok., bl.a. följande ± »vilda»: S. By Valla!; Folkärna Bengtsbo (At), Utsund!, Västanberg (Lr); Grytnäs Hyttan (In de B.)', Åsbo, Askön (LoH. 42); Garpenberg Realsbo! (HALD.), Ljusfallet! etc.; Hedemora Vikmanshyttan på 'Knåsen' (Dn); St. Skedvi Öv.Sätra (Sj.), Kullbacken!, Nyberget!1 även på kalkberget! (SAM. 10); Säter Nisshyttan (Dn); Siggbohagarna (An: IND.), Simshyttan (At), Mårtensgård (ravin)!; Silvberg Bruntbo (Bengt Larsson o.a.), Ulvshyttan (Hm: IND.), Elseholm, Torsktjärn (Ads.), Grängshammar (id.)!; St. Tuna Frostbrunnsdalen (FRLND.) ; Borlänge lunddälder utmed älven (Bn) ; Aspeboda Sörbo (At, Isr.); St. Kopparberg Källslätten (KRÖN. o.a.), Efrikgården (FORSSL. III: 4 p. 27); Sundborn Skuggarvet!; Svärdsjö Östansjö (Hstr.). B. Malingsbo (Tkt), Sången (Siv.) ; Söderbärke Västerbyhytta (At) ; Norrbärke Uvberget (Dhn)1, Limberget o.fl. (se CED.); Ludvika L. bruk (Ads.) v. forsen (Fd); Grangärde Skattlösberg v. 'Gruvfallet' (Sj.); Bergsbo!, Rämshyttan (Ad), Hästberg (KRÖN.) ! på klacken (Lr). Ö. Gagnef Säl (Fr.) ; Ål Rexbo (Wb.) ; Bjursås Gopa (Äsm)!; Leksand Tibble (ARN.), Rönnäs, Bergsäng (Ecs.), Laknäs, Ostanhol (Hstr.); Rättvik Gärdsjö i 'Hagabackarna' (Bg)!; Boda mot Styggforsen (KRÖN., Jox. 02)! =Dränghagen (rikt., Gir), Osmundsberget! mot Gruvriset (KRÖN.); Orsa m. Vattnäs o. Orsa (Ld)1, väl =Holen!, Enån n. järnv. (Bj.), Viborg, Stenberg mängdvis (Jox.), Skattungbyn (Joh., Wbm); Mora Vassleränget (Ld)1; Älvdalen G%svarv! (Vd). V. Säfsnäs Björnkullen (Bng); Floda Källbäcken (Jn), Hagrisåsa (FORSSL. 11: 9 p. 52), Holsåker (KRÖN.), Flobergetl, Kläbergetl; Järna Myrbacka (1909 Wdt); Lima n. kyrkan (1882 Hm). F. Särna [Särna-]byn v. 'Lyskmyren' (Be', Sne). - Flera lok. hos WISTR. o. Jon.; okänd i Gustafs, Siljansnäs, Sollerö, Våmhus, Hamra, Nås osv. - 1 WISTR. 05.

f. stellata Lge: funnen i Orsa (Ag) t.ex. Stenberg (Bk). - Varierar f.ö. även som »vild» med violetta (Gärdsjö), skära (Grängshammar, Skuggarvet, Bergsbo, Boda) el. vita blr (Grängsh:r, Boda, Stenberg) osv.

Aquilegia vulgaris. - S. *Husby Kloster förv. (NITZ.); Silvberg Ulvsh:n ännu rikl. (Bj.). B. Ludvika exv. Biskopsnäset (Bj.), Gonäsån (G. En), Rösjömossen etc. (Fd); Grangärde t.ex. Björnh:n v. ån (skära blr: G. & H. En), Ljungåsen (blå o. vit: Bj. & Bd), Botåsen (vit) o. Loforsen (Gs), Märrhagen ymn. (vit, Bj.), n. Kyrkbyn »på ett st., fulk. oodlad» (1845 H. v. P.). V. Floda Säljebodarna (Bj. & G. En); Järna Vansbergets fäb. (1957 Lbg).

Aquilegia vulgaris. - Talr. nyfynd ss. Söder- o. Norrbärke fl.; Säter Klacken (Dn); *Vika Kråknäsgruvorna (Mor.); Leksand Axmor (id.), Tällberg »ta.» (Hrt); *Nås Heden (P. Jsn) osv.

Aquilegia vulgaris, akleja. Falun Lugnet-Sjulsarvet vid Sandtäkt (J & L). Jfr också kapitlet om trädgårdsflyktingar. St. Kopparberg._ Heden.. ca_.200 m. V om -. gården! St. Skedvi Skommarsveden riklig i bäckdal! l mellan Solarvet och Kvarnberget, i skog nära vägen! Leksand Sätra vid Bragehall, stort bestånd på hygge (LK). Mora Färnäs hemskog; Färnäsängarna; Noret; Vattnäs; Alderängarna (allt AG).