Viola canina ssp. montana ,  norrlandsviol

DALARNES FLORA 1949

Viola montana L. - HARTMAN 18201 (Linne 1734) 2.

ta.(-a.), i de nordliga obygderna spr. Känd fr. alla snr; i norr till

Töfsingdalen (fl.: FLD, ARW.) o. Skärvagen!, ngn gång nående fjällen (åtm. Hällsjövåla!). - Synes blott i sydligaste Dir. vara mindre a. än V. canina, längs Dalälven dock ta. ända till Tyttbo! - 'ej 1832, men ånyo 1838. 'Linne's kollektivart (i Fl. dal.) omfattar även de föreg. men måste ju främst avse V. montana; äldsta bevarade ex. av denna är fr. Särna (1824 Kd).

f. fl. alb.: Rättvik Gärdsjö!

V. montana x riviniana. - CEDERGREN 1925 (Hägerström 1879).

S. Hedemora Bondbo, Grådö skola (tsr.) ; Säter Karlsgårdarna!, Tingsvallen!; St. Skedvi Bispbergs klack!; Silvberg Ulvshyttan (Hm), Flacksan (At); St. Tuna Tvärstupet!; Torsång Ornäs! B. Norrbärke Ulvön (CED.); Grangärde (Ösd [R] det. C. Blom). Ö. Leksand Björberget!; Korstäppan o. Byggningen (Ecs., det. R. Sterner); Rättvik Österäng (Gn), Vikarbyn!, Råbergsängarna!; Orsa Slättberg (Bk, det. Neum.), Fryksås (Ag); Sollerö Borrberg!; Mora Ljugarens nordsida (LUNDBL.); Vattnäs!; Vänjan Brintbodarne bodarne (Al). V. Järna Fisklösberget (At); Äppelbo Långmarken, Brudskogen (At) ; Lima Limedsforsen (Joh.) ; Transtrand Mornäs!, Källan, Vörderås, Horrmundvalla (Hdn [R]).

V. montana x stagnina.

S. By Storbyn med föräldrarna! (1917).

Tillbaka