Verbascum thapsus ,  kungsljus

DALARNES FLORA 1949

Verbascum thapsus L. - KRÖNINGSSVÄRD 1830 (Linne 1734).

spr. upp till Säter, t.s. till södra Siljan, s. ända till Älvdalen; okänd i väster. S. By o. Folkärna spr. (20 lok.); Avesta vattentornet o. Myran (enst., Sdn) ; Grytnäs Månsbo (vitbl., Lr), Norshyttan!, Garphyttan!, Garphytteberget (Lon. 42) ; Garpenberg-Hedemora-Husby-St. Skedvi-Säter spr. (c. 35 lok.), nordligast v. Hienshyttan! o. Nyberget! (SAM. 10); Gustafs Rösåsen (Jn); Silvberg St. Bråfall (CED.), Ulvshyttan (Hm), väl =Limön (Ads.); St. Tuna Frostbrunn (FREND.), Tvärstupet! (FLD), Solklinten!; Ornäs stn (At, Klb.) ; Färjenäs!, n. Solbacka, Gagnbro (Jn), Gimsklack!; Borlänge Båtsta (Bn), Forshuvudforsen, Barkargärde v. ,järn. (At); Torsång Milsbo!, Oberget (Lr), Hinsnoret (Hsm, Ym), Simonsberg (Cgn, Dhn); Vika Kyrkbyn!, Skinnaräng (Jn), Trekanten (Svb.), Stämshöjen!; Aspeboda Stråtjärn (Bk) ; St. Kopparberg Källviken (Sp.), Gruvriset (Bdn), Slätta (Svb.) ; Falun Renhållningsverket (1943 Ls); Svärdsjö Uvberget (WIG.); Svartnäs (K. A. Geite: ib.) ; Enviken Rönndalen v. folkskolan (Erik Eriksson), Våckelberget (B. HESS. o.a.) ! B. Söder- o. Norrbärke spr. (minst 20 lok.) ; Ludvika Gräsbergsvägen (CED.) o.fl. kring staden (Bj.), Ställviksbergetl, Ivika (Dhn, At), Sörvik!, Brunnsvik, Norrvik, Kölaberget (Fd) ; Grangärde Uvberget! (MuRB.) ; Grängesberg 1 ex. 1946 (At). Ö. Gagnef (1827 Cn), Djurmo klack!, Gröntuv v. järnv. (Hd) ; Ål Efferarvet (1922 Spe) ; [Siljansnäs?, se V. nigrum] ; Leksand Norr-Rälta (Dgd), Uvklitten!, Rommaberget!, Ullvi (Ecs.), Tibble!, Noret (Jn) v. kyrkan etc. (Ecs.), Sätra!, Tällberg, Laknäs (Skb.);' Rättvik R:s samhälle (Bg), Hökberget (Kk), in. Nittsjö o. Vikarbyn (Gn), Östbjörka kalkbrott (Vr: WISTR.) !; Mora Leksberget!; Risa (Ld: WISTR.) ; Gopshusberget (Vd); Vänjan Tiberget (1882 Hm); Älvdalen Garbergs klitt (Ld, Vd), Blyberg v. 'Ljotmorsriset' (L. Ähs), Skordklitt (S. Solders), Väsaberget (VEST. 15), Uvskär (Vd), Hykjeberget (LIN., SCHIÖL.)! [V. Björbo stn (1947 At), odlad o. smått förv.; Tisjölandets fäb. (1948 Sj.), likaså]. - Söderut rätt kulturgynnad (väg- o. jvslänter, gruvvarp o.d.).

f. fl. alb. (=f. elongatum (Willd.) Rouy): Månsbo (se ovan).

Tillägg 1960

Verbascum thapsus. - - - spr. upp till Runn, - - - S. i alla snr (utom Sundborn?), ej s. ännu i St. Tuna-Borlänge-Torsång-Vika (till Stämshöjen!); Aspeboda---; Svärdsjö [tillägg:] Backanäs (1934 Bsm) - - -. B. SöderbärkeNorrbärke-Ludvika spr. (ca 40 lok.); Grangärde Nyh:r v. kraftstationen (1950 Gs) ---. Ö. [tillägg] Gagnef Moje (Pt, Tr); Rättvik Vikarbyn v. sågen (At), Rovgärde (Tr).

Tillägg 1970

Verbascum thapsus. - Ingressen bör lyda: spr. upp till Falun o. Ludvika, t. s. ända till södra Älvdalen (o. Våmhus); i väster okänd som vild. - S. Silvberg Ulvsh:n även på fastl. (kalkbrottet: Bj.); Torsång Djupsäng (At); Aspeboda n. Kullerbacken (Tr); Falun gaa stn (1963 At). Ö. *Sollerö Gesunda (Fm: FÄRJE); Mora Noret v. jv:n (1 ex. 1969 Bj.); *Våmhus (ej Älvd.) Hykjeberget (GRAN.).

SBT .81 1987

Verbascum thapsus, kungsljus. I Falun endast på kulturmark. Ingarvet, gamla avfallsanläggningen, riklig 1982; jvstn på bangårdsområdet många ex 1982, sparsam 1983; Manhemsv 7 1980-84; Aspv sedan mer än 10 år; Granv på olika ställen under flera år, mest rosetter; hörnet Granv-Svärdsjög 1981-82 (rosetter); Linnev under flera år på 1970-t, nu troligen utgången (allt !). Leksand Åsledens fäb, massförekomst efter röjning i övergiven trädgård, ej brukad sedan 1940-t; Noret, älvslänten nedanför prostgården; Tibble vid gårdar; Kullsbjörken enstaka på hygge; Västbergs by i odlingsröse vid åkermark; Plintsbergets brant NV Sätra, riklig på nyupptaget kalhygge. Artens uppträdande på röjd mark visar att fröna har lång grobarhet och kan ingå i markens fröförråd (allt LK). Mora Grönsberg (inhemsk); Färnäs flerstädes; Noret; Kristineberg (kulturflykting; alla AG). Sollerö Lerön på brobanken (Arne Andersson enl AG).

GW har studerat förekomsten vid Aspv i Falun under många år. Arten växer här på en grusremsa av ca 40 cm bredd närmast utanför staketet. T o m 1983 har arten endast vuxit på vägens N sida. Grusremsan innehåller tydligen en rik fröreserv, ty nya plantor uppkommer årligen i växlande frekvens oavsett förekomsten av blomskott året innan. Under en 10-årsperiod har blomskott saknats två gånger. Senare (1984) blev alla skotten bortrensade. Dödligheten hos rosetterna är stor under vintern, knappt 10% utvecklas till blomskott. 1984 fanns rosetter i mängd och nu för första gången även på vägens S-sida. Alla rosetterna utom en dog dock under den följande vintern. 1985 fanns sålunda endast ett litet blomskott men dessutom ett 50-tal nya rosetter. Av dessa överlevde ca 20 den följande vintern; några av dem på en ny lokal ca 50 m bort vid Granvägen. 1986 fanns något dussin blomskott på Aspv och 9 vid Granv. Det händer någon gång att arten sprids in i angränsande trädgårdar. Sommaren 1980 utvecklades ett verkligt jätteex i en rabatt på Aspv 4. Fullvuxet mätte det 280 cm i höjd. Eljest är storleken betydligt blygsammare, kring metern eller något mera.

Tillbaka