Ny synantrop, traktvis spr.-ta. (särsk. i siluromr.), eljest ± s. till fjällbygden. S. By Kyrkbyn (Dn), Norrby!, Åkersbyn, Byvalla (Lr) o.fl. längs stambanan' (At); Folkärna d:ol, o.fl.; Grytnäs Månsbo (1935 W. Palmaer), Ingevaldsbo (Sdn) ; Garpenberg Yttersbenning!3, Gruvgården (Dn) 011. (Lr) ; Hedemora Norn, Jälkarbyn, Vikmanshyttan (1940-t. Dn); St. Skedvi L. Klingsbo!, Gustavsbo!; Långsjön' (1946 At); Säter Laggarbo, Karlsgårdarna, Ljusterbro (1940-t. Dn), Rybonäs (T. Vestergren)2; Gustafs Solvarboravinen (1946 Dn); Silvberg Risshyttan, Nyhyttan (1946 At); St. Tuna Rågåker (L. Kers), Sellnäs, Ornäs (Fnd.); Gagnbro (Ll); Borlänge Kvarnsveden (Bn); Vika Staberg! (fl. enl. elevherb.), Ryggen' (massvis, At); Torsång Haganäs (Bn), Hinsnoret (Bhz); Aspeboda Olsbackat etc. (At), Smedsbo (Ll o.a.), Stråtjärn (tsr.); St. Kopparberg fl. (WisTR. o.a.)2; äldsta lok. Kårarvet 1883 (C. Bergsten)2 Glamsarvet 1883 (Bom. (:) S.B.T. 08 p. (71))2, Mycketmyran 1880-t. (Pn), »Falun» 1882 (se ovan) ; Falun fl. (Hsm o.a.) t.ex. Norslund (KIb.); Sundborn Karlborn, [Sundborns by] n. bönhuset (WISTR.); kyrkan o. Finngärds fäb. (Klb.); Svärdsjö Borgärdet n. gästg.-gården (AUL.)2, n. kyrkan (Hl.)!, Lumsheden (At, Lr)2, Vintjärn (Wr), Brattbacken, L. Björnmossen (WIG.), Svartnäs (Wr)2; Enviken Öv.-Tänger (Dsn). B. Malingsbo kring bruket (1910 Ldb., 1936 a.: Klb.), torp n. Ljustjärn (SuN.); Söderbärke S. stn, Gala Larsbo (Ht); Kolpebo», Dalsjö, Sörbo, Västerbyhytta' (At); Norrbärke ta. (jfr CED.), bl.a. Backbyn' (id.)3, Smedjebacken stn (id.)', Lernbo (Dhn)», Silvhyttan (H. Ekelund)'; äldsta uppg. Jobsbo (1888 G. Wanberg); Ludvika Hammarhacken, Marnäs' (Bd), Nya kyrkogården, Gräsberg, (Bj.), Sörvikl (Fssl.), Brunnsvik', Norrvik, Dröverka' (Fd), S. Gussjön (Lr); Grangärde (Ösd)». Ö. Gagnet Bäsna (Bn)», Djurmo (Ll), Djurås (Fnd.); Al Öv. Heden (Wb.), Solarvet (Spe), Oxberg!; Bjursås Lustebo' (At), Aspberget n. Västanberg (1892 Jn)2, v. skolan (Sn), Attjärnbo (Klb.); Siljansnäs Fornby, Asens fäb. (Ecs.); Leksand Kilen (Spe), Tibble (Arn.), Korstäppan, Lima by (Ecs.), Västanvik (Wndt), Tällberg (G. Lind- mark o.a.)', Mårtanbergshyttan (Fdn); Rättvik o. Boda: silurstråket ta. (delvis sedan 1890-t.)2; Bingsjö (Msn); Ore Furudals bruk (1948 Bj.), Näset o. Ärteråsen [1 ex.] 1909! (San[. 10); Orsa silurstråket nästan a., äldsta uppg. Kyrkbyn 1904 (Bk)2; på fäbodvallar fl. upp till Tänneråsen (Fdn), Näckådalen (Hbs); Sollerö ön (Jox.) 2 lok.!; Mora o. Våmhus ej s. (c. 25 lok., mest fäbodvallar) upp till Hökberget resp. Blecket (Fdn); Vänjan Brintbodarnel, Bötåbergl, Finngruvan (At), Myckelåsen (Vd); Älvdalen (Hgl.)2 fl. upp till Loka (Vd) o. Brunnsberg (At), i kyrkbygden a. (Vd); Hamra Knoppen fl. (Hbs). V. Säfsnäs Gravendal (Nyl.), Hösjöheden (Öl.), Björnkullen, Tybyn (Bng), Fredriksberg, Malmbergsås (Ht), Tyfors (At), Kvarnberget!; Floda Lövsjön (At); Näs Flatbyn (At); Lindesnäs!, Axen (Lz), Nederborg! (Lbg)3; Järna Ö. Slätten, Vansbro (1947 At); Malung Grimsåker (Lgn), Tällbyn, Hole (Bmn), Arvssälen (Håk.), ö om Öje station'!; Tronstrand Bompa!, Vörderås! o.fl. (»sprider sig med rasande fart», 1935 Hdn) åtm. till Sälen (Sfn). F. Särna Öjvallberget (Iris Stenberg); Särnabyn (1914 Vd, o.a.), Heden!; Idre Idrebyn 1922! - Mest införd m. vallfrö o. sedan självspridd på backar, vägkanter o.d. Flera lok. hos Jon., SAM. 10 (p. 16), HYL. 43 (b); de flesta fynd fr. 1910- o. 20-t. - 0: Avesta, Husby, Siljansnäs, Äppelbo, Lima. - 'på banvallar. 2 ssp. silvertre (HYL. l.c.). 3 ssp. brachypetalum (HYL. IX.).

ssp. silvestre (Jord.) Gillet & Magne v. tunense (C. G. West.) Hyl.

(CEDERGREN 1925), HYLANDER 1943 (b).

Allmännaste f., särsk. i övre Dlr.; publ. fynd se ovan (med 2 markerade lok.). Enl. sedda ex. höra dessutom hit de anförda fynden i Vika (åtm. Nygården: 1943 Birgit Frid), Vintjärn, Dalsjö, Ludvika o. Hamra.

ssp. brachypetalum (Jord.) Dur. & Pitt. - HYLANDER IX.:Samuelsson 1911.

Trol. mera s.; pub'. från få lok. (se 3 ovan), av vilka åtm. de i Garpenberg o. Nås tillhöra v. suecicum (Jord.) Hyl. (l.e.). - På senare år dock tyd'. vanligare; av anförda fynd höra - enl. sedda ex. - även följ. till ssp. brachypetalum: Vikmanshyttan, Silvberg, Olsbacka, Norslund, Näckådalen o. Våmhus (ett par lok.: Hbs).

Thlaspi alpestre (coll.). --- traktvis ta. (främst i V.-Bergsl. o. Siljans-tr., lokalt a.), eljest ±spr., i fjällbygden s. Känd fr. alla snr utom Avesta, Husby o. Lima. S., B., Ö. nu på de flesta håll ända till norra Orsa (fl.) o. Älvdalen (enl. FÄRJE »a.»); Hamra åtm. Älvho (Bj., At) o. Knoppen (se D. Fl.). V. & F. (d:o); tillägg [östra] Säfsnäs fl. (G. Jn o. a.); Nås Håvberget (Gs); *Äppelbo Sågen (1959 At); Malung Backa o. Lindsberg (Sdn).

ssp. silvestre (ssp. gaudinianum). -Det mesta hör hit; exv. Söderbärke stn o. Sågen (At), Grangärde fl. (Gs).

ssp. brachypetalum. - Alltjämt i minoritet; dock tycks höra hit bl. a. den rika förek:n kring Malingsbo bruk (At).

Thlaspi alpestre. Nu trol. i alla snr (ej Husby o. Avesta?). - Stark ökning särsk. i V. t. ex. Järna fl. (Ht); Äppelbo Sörombäcken (G. & H. En); Tyngsjös flesta gårdar, bl. a. Avradsberg (Er.), Malung »varje gård i södra del.» (Osc.), Vålbergets fäb. (Bj.); *Lima älvbygdens flesta byar (At, Fe), först obs. i Valla (1961 Ht). Då även h. o. d. längs jv:n (åtm. sträckan Malung-Sälen: At). F. Särna d:o, t. ex. Bornåssjön o. Byggevallen (At); Idre Storbo (1962 Ht).