a.(-ta.) dels i fjälltr. o. näst. hela norra höglandet, dels i siluromr.; eljest ojämnt spr., söderut ± s. (ofta tillf.). Känd fr. alla snr utom Torsång o. Malingsbo. S. By Konnsjö (1911 Hgn), Valla!; Folkärna Bäsinge by, Jularbo stn (1922 Lr); Avesta (In de B.); Garpenberg G:s bruk (Gob.) - överallt tillf.?; Grytnäs nedanf. Grönvallen o. Rembo (Lr); Hedemora (Re), Jälkarbyn, Norrhytteravinen (Dn) ; Husby Åsbo (Lr) ; n. Långsjön (At) ; St. Skedvi Bispbergshyttan!, Forsbo! o.fl. i väster (kring älven a.) samt i norr (ned till Arkhyttan!) ; Säter Burhagen (At), Säters dal (An, BÄCKL.) ! o. hela dalsystemet Karlsgårdarna-Ängarna! (jfr SAM. 25 b), även Ytt. Heden (Dn); Gustafs kring älven fl. (åtm. till Björkled!), även Solvarbo kvarn (At); Silvberg »ta.» (Ads.), Rusgården (H. v. P.), Risshyttan, Grängshammar (At) ; St. Tuna Hästberg (Jn), Älgberget (Fr.) ; Frostbrunnsdalen (FREND.); Duvnäs!; Borlänge Tjärna!, Forssa!, Båtsta (At); Vika Hagelsnäs!; Långtäkt (Lr) m.fl. st. kring G.D.J. (At); Aspeboda Liljan!, Ö om Slaggen (hygge) !, Kullerbacken (enst., At) ; Falun Surbrunn!, Östanfors (Tj.); St. Kopparberg-Sundborn-Svärdsjö-Enviken spr., mest i bergstr. (kring Svartnäs ta., jfr WIG.). B. Söderbärke Västerbyhytta (At), Klockargården (Enli.); Norrbärke Hällsjön (Sff); Solln (Kgn), Flatenberg!, Torrbo, Schisshyttan (CED.); Ludvika Marnäs (Kgn), Öv. Hillens östsida (Fd), Brunnsvik (Fssl.), Norrvik (Gs); Grangärde Skattlösberg, Mässan, Sunnansjö (Fd), Norhyttan (Lr), Hästberg!, även H:s klack o. Linnbärsmora (Lr). Ö. Gagnet »1 ex. 1904» (Hd), Lindan v. älven (Ll); Ål kyrkbygden fl.; Tällberg!; övriga snr ± a. ända upp mot härjedalsgränsen, traktvis dock spars. (så kring Leksand o. Mora etc.) ; Siljansnäs s.(?): Lundbjörken! V. Säfsnäs kring alla bruken (utom Tyfors?); Floda Lövsjön (At, Fd), Salån (Cn o.a.), S. sin (Bng), Björbo stn, Forsgärdet, Svedjebyn, Ekfännberget (At), Floberget!; Nås Klacken, Skansen (Lz), n. kyrkan (Jns.); Järna (Wdt), Nordanåker, Skålkarls-Snårberg, Vansberget (At), Skamsrisberget!; Äppelbo Brindberget!; Malung-Lima-Transtrand a. (även Tyngsjö (At), men däråt ej a.). F. a., åtm. till skogsgränsen. - Överallt starkt kulturgynnad (ofta rud.), utom fjällen inhemsk åtm. traktvis i höglandet (dock ej i sydväst) samt i dalsystemen kring Säter o. närmaste sträcka av älven.

f. lacteum (C. Hartm.) Glirke: Säter Säters dal! (WISTR.), Nordalen!; St. Skedni Lövåsen! (ib.); Vänjan Lejden (Vd); Älvdalen Bunkris (Vd enl. Sam.); Särna Särnstugan!; Njupeskär!; Idre n. Foskros!

f. fl. carneis: Bjursås kyrkogården (Äsm, hybrid?); Boda Gruvriset (KRÖN. 31 [U]; icke hybrid: Sam.); härav att döma hör trol. hit »L. dioica a silv. *flor. carneis» i kalkåkrar v. Boda (WG 24

M. rubrum. - S. Hedemora Bodarna (Bj.); Säter Broddgruvorna (0. En), Simsh:n (Bj.); Silvberg ej s. (id.); * Torsång »västra kanalbron 1 ex. 1959» (Tr) o. fl. (enl. uppg.). B. Norrbärke-Ludvika-Grangärde spr. Ö. Gagnef Bodarna o. Åkerängsta färja (Pt). V. Säfsnäs-Floda-södra Nås ej s. (synantrop). - f. lacteum: Lima Rörbäcksnäs (1952 Pt).

M. rubrum. - S. Hedemora Eriksmattsbo o. Granbo, Säter Björsh:n o. Nissh:n (Dn). Ö. Siljansnäs Alvik fl. (Tgr). V. Äppelbo Gransjöbergets fäb. (G. & H. En). - f. lacteum: sedd även i Leksand o. Orsa (Bj.) o. Lima (At). - f. flor. carneis: Transtrand S. Holmen o. Hitjärn (Mor., näppeligen hybrid enl. Bj.).