Serratula tinctoria , ängsskära
DALARNES FLORA 1949
Serratula tinctoria L. - HARTMAN 1838 (jfr nedan).
S. Folkärna n. Krylbo (1 ex. 1899 Bk), Utsund n. bron (1922 Lr), SO orn kyrkan n. Bäsingen (då rikt. med växl. bladformer o. blomnyanser, nu starkt decimerad: Lr) =Kyrkbyn (även 1 ex. f. integrifolia Wallr., 1948 Dn). [Säter (ROMAN), möjl. odlad?].
Äldsta uppg., »Dal.» (HARTM.), trol. meddelad av Kröningssvärd, som sedan uppgav arten ± a. utan lok. (KRÖN. 43); härav »fl.» (IND.). Sannolikt kände K. växten fr. sin hembygd (By) el. grannsocknen (Folkärna). Att den funnits (el. finnes) i By är högst troligt, då den återkommer fl. på Dalälvens lågmarker ngt längre ner.
Tillägg 1960
Serratula tinctoria. - *B. Ludvika Skuthamn v. jv:n 1 ex. (1956 G. Jn).