Ny synantrop, spr. upp till Ludvika- o. Falutrakten (särsk. längs järnv., lokalt a.) ; få fynd där ovan. S. Bg-Folkärna-Avesta-Grytnäs spr., bl.a. på alla bangårdar; Hedemora Nås [hpl.?] (Re), Hedemora [stn?] (1886 A. F. Schulzbärg), H. sin, Vikmanshyttan stn (Be [1901]: WISTR.), V. bruk (sedan 1939, Dn); Säter Klacken (stenbrott, 1910)!, Bispberg' (1894 Hm); Gustafs stn (Sj.); Siluberg Rämshyttan stn (1935 Öng); [Aspeboda ej känd]; övriga snr t.o.m. Falun spr. kring jvlinjerna, åtm. Byvalla-Långshyttan (här rikt. 1920!), Korsån-Falun o. Sellnäs--Falun (fl. i mängd), även Kvarnsveden m.fl. st. kring Borlänge (Fnd.), här redan 1902 (Dl); Falun fr. samma tid (Svb.). Även uppg. för St. Kopparberg Morbygden (1915 Osn) o. Sundborn Finngärds fäb. (1947 Bo Lagergren). B. Söder- o. Norrbärke ta. längs järnv. (o. tillf. i dess grannskap) ; äldsta fynd S. stn (c. 1910, Enh.), [Smedjebacken] på skräphögar (1910 Lkt); Ludvika Blötberget stn (1920-47 At), Ludvika (1917!) v. bron (CED.) o.fl. i staden (Fd), Lekombergs kaj (Gs), Gräsberg stn (At); Grangärde G. stn (At), Nyhammar (1915!) v. stn (At), Sunnansjö (c. 1900, Ads.); Grängesberg (1920 spars., nu a.: At). Ö. Bjursås Lustebo hpl. (1946 At); Rättvik R. stn 1920!-46 (At); Orsa O. stn (enst., Ag), apoteksträdgården (Bj.). V. Transtrand Vörderås (vägkant, 1942 Sfn). Även uppg. för Malung (1927 R. Ejvinsson enl. Klb.).

»Södr. Dal.» (Kd: HARTM. 38), trol. misstag - arten saknas hos KRÖN. - men upprepat hos HARTM. ända till 1879, då bekräftelse först kom (IND.). Av dennes utsago »t.ex. Krylbo» (ett okänt namn, innan stambanan 1873 nådde dit) framgår, att växten var jvspridd fr. början; »t.ex.» beror väl på HARTM:S uppg. Enda 1800-talsfynd utom de nämnda är Avesta (1888 Ind.). Torde liksom Chaenorrhinum, ehuru mera sporadiskt, visa sig på varje jvstn nedom Siljan.

S. viscosus. - I spridning stadd, mest som jvväxt (nu även i höglandet). S. o. B. i alla snr (und. Malingsbo, Aspeboda?, Svärdsjö?, Enviken), längs jv:r traktvis a. (sedd bl. a. på nästan varje stn), f. ö. spr. i Folkarebygden samt ±rikl. kring tätorterna; eljest ±tillf. i jv:s grannskap, säll. längre ifrån ss. Söderbärke St. Morn v. landsv. (Hsn), Norrbärke Torrbo i stenbrott (Bj.), Sundborn Rupstjärn (1950 Anita Lilljeforss); jfr D.FI. Ö. Rättviks (ib.), *Mora (ALMQu. 57) o. mellanligg. bang:r (utom Garsås?), även Västgärde, *Gagnefs, *Tällbergs, Vimo (allt 1959 At), Brötjärna hpl. (1952 Pt); *Älvdalens kyrkby (FÄRJE). V. *Björbo stn, *Sågen stn, *Vansbro stn [ALMQU. 57], Ö. Utsjö stn o. Grimsåker framåt Malung (allt 1959 At), G. hpl. tidigare (Rqt). »Malung» 1927 (D. Fl.) avsåg nog dåvar. jv:n (M. stn?).

S. viscosus. - Ännu några jvlok.: S. *Aspeboda (f. d. stn etc.), B. Stensbo stn, Ö. Leksand stn, Vattnäs hpl., Orsa stn ånyo 1961 (allt At), d:o 1969 o. V. Malung stn (1969 Bj.).

S. viscosus; klibbkorsört. I Falun tidigare ± bunden till järnvägens närhet, men så ej längre. Arten är allmän nästan överallt i staden och förekommer rikligare än S. vulgaris. Når ut till Lugnets idrottsanläggningar! Leksand jvstn och flerstädes längs järnvägen till Insjön; Åsledsberget, kalhygget ovanför vägverkets stenbrott, sparsam i planteringsgropar sedan 1982, tidigare enstaka längs nyanlagd väg nedanför hygget (allt LK). Mora numera täml allm i centralbygden, inte bara som järnvägsväxt (AG).