Äldre synantrop, spr.-ta. i sydöst (till Runn), annars ± s. (oftast spars. o. sporadisk). S. Folkarebygden o. Hedemora-Skedvi-trakten ta., f.ö. spr. i alla snr t.o.m. Säter o. Vika (här fl. redan enl. KRÖN. 31); Gustafs Ljusterbro!, Backa 1 ex. 1915!; Siluberg »a.» (Ads.), 0. Silvberg!; St. Tuna Noraån (1900 Dl), Amsberg (Bn); Borlänge Tjärna (Bn); Torsång Tomnäs (1944 N. Hellander); Aspeboda (Åm.); Falun (1887 S. Källström, o.a.), Britsarvet (1915 Tj.); St. Kopparberg Kårarvet (Hl., Jsn), Hälla (Klb.), Korsnäs (Birgitta Björklund); Sundborn fl. (d:r P. Ranström), Blixbo (K. G. Pontusson), Folkesbacka!; Suärdsjö Arnbo (Ilse Söderberg), Kyrkbyn (Aul.)!; Enviken »ta.» (Elin), Öv.-Tänger! B. Malingsbo Nyfors (Einar Andersson); Söderbärke Norsbro (Enh.), St. Morn (Lr), Gläfsel; Norrbärke fl. (Dhn, Kgn, jfr CED.); Ludvika fl. (Dhn), Ludvika (Joh.), Lekomberg, Storgården (F d). Ö. Gagnef G. stn, Mojesängarna (Hd); Lindan (Ll), Nordbäcks o. Gräsbergets fäb. (Gr); Ål (Bs); Bjursås Prästgården (1892) o.fl. inkommen (Jn); Siljansnäs »a.» (Ecs.); Leksand »a.» (id.), Hedby (Pk), Lima (Pn), Tällberg (Hstr.); Rättvik R. stn (Gn), Vikarbyn (Qt), Gärdsjö!, Ingels (Bg); Boda Ovanmyra (Ands., Gir), Änderåsen (omkr. 1900, Bg); Ore Dalfors (Jox., Fln); Orsa Kyrkbyn (par ex. 1904), Stenberg (1910, Bk), Lindänget, Holen (Ag), Mässbacken (banvall)!; Mora Morastrand S-ut (Vd), Kråkberg, Östnor (Ld), Vinäs, Hökberget (Fdn); Våmhus Fjäsko (v. flottkoja, 2 ex. 1914)!; Vänjan Johannisholm, Kyrkbyn (1882 Hm); Älvdalen Garberg (Ld), Ö.-Myckeläng 1 ex. 1907!, Gåsvarv, Mjågen 1911, Kyrkbyn 1937, Brunnsberg 1912, Åsen 1926 (Vd); Särnavägen 2 fynd (se VEST.). V. Säfsnäs (Fk), Fredriksberg 1909!; [Rämmen ta.: HÅRD]; Nås Mittsjöbo, Gräsberget (Jns.); Malung Böle sedan 1916 (Bmn), Idbäck 1919 (Håk.); Lima fl. (On); Transtrand Kyrkbyn (1918-22 Hdn)!, Vörderås (Sfn). F. Idre Idrebyn 1919 (Bgs.), Nipvallen 1928 (Fd). - 0: Grangärde, Sollerö, Hamra, Floda, Järna, Äppelbo, Särna.

Tidigt »a.» omkr. Hedemora (Sm), men först framemot sekelskiftet hunnen till Siljan. Mest spridd m. gräs- o. vallfrö, ställvis en karaktärsväxt för vallarna, samt naturaliserad på backar, hällar o.d. (främst i södra Dlr.).

S. granulata. - S. Gustafs kring Österby (ta.) o. fl. (Tr); Silvberg Vallen, Källarbo, Klockares; St. Tuna Koppslah:n o. Baggarvet (allt Bj.), Gallsbo o. Spraxkya (Pt); Sundborn Rupstjärn (Viola Nyling); Svärdsjö Gråsala (Lena Granås). B. Ludvika ej s. men fåtalig; *Grangärde Hjärphöjden (Bj. & G. En), Ljungåsen, Burängsberg, Forstäppan, Botåker o. Sunnansjö (Gs), Bergsbo (Nmn). Ö. Gagnef Björka (fl.) o. Säl (Pt); Orsa Torrvål (Byr.). V. Säfsnäs Strömsdal (G. & H. En), Skräddartorp o. Lövkullen (G. Jn); *Floda Flen (Gs); Nås Närsen (G. & H. En); Malung Vallerås (senast 1958 rikl., Er.).

S. granulata. - B. Söderbärke Saxeh:r (Nsv.). Ö. *Sollerö »m. a.» (FÄRDE); Orsa Vångsgärde (fl.), Emådalen (stn) o. Oreho (Bj.).

S. granulata, mandelblomma. Falun Lugnet-Sjulsarvet på Bromyra och Sjulsarvet (J & L). Leksand Åsledens fäb; Åijer, enstaka i lindor och på vägkanter. Verkar kortlivad och tenderar att gå ut. Ej sedd på klipplokaler (LK).