Ranunculus peltatus ,  sköldbladsmöja

DALARNES FLORA 1949

Ranunculus peltatus Schrank (Batrachium pelt.). - [KRÖNINGSSVÄRD 1831 ss. R. aquatilis], THEDENIUS 1855 (Linne 1734).

a.(-ta.) i Dalälven m.fl. större vattendrag (ovan Siljan (lock s.), annars spr. helst i dalstråken. Känd fr. alla snr utom Säfsnäs' o. Boda. S. (utom älvområdet) spr. upp till c. 150 m, säll. högre (t.ex. Norn!, Korså (At), Silvberg fl.), i norr åtm. till Skifstjärn [v. Linghed] o. Lamborn (At). B. Malingsbo Nyfors i ån (At); Söder- o. Norrbärke Barken-Kolbäcksån ± a.; även [Vads] Dammsjön (At), Larsbosjöns avlopp (F(1) resp. Haggen (Sd), Finnbo, Schisshyttan etc. (Oliv.), Issen (LINDQV. 38 fig. 15*), Bersen (ib.); Ludvika Gorlången o. Väsman fl. (Fd), Burtjärn (Fssl.), Gräsberg!; Grangärde Bysjön (Lgn), Björken!, Frötjärn!, Rämen (Sff, Ad). Ö. Gagnef älven ± a.; Estjärn!', Mojesjön!'; Ål o. Bjursås fl., högst i Rällsjön (Jn); Leksand älven m. grannskap fl.; österviken (Ecs.), »flera sjöar» (Lg: THED.), Hisstjärn!, Heden (Lz), [Styrsjön?]', Opplimen!'; Siljansnäs Alviken!', Byrviken!; Rättvik Siljan (Kk) v. badhuset (Tis.), Enån (Gn)', Gärdsjön (Bg); Ore Stortjärn!, Oresjön (Tqt) fl.!; Orsa sjön o. älven fl. (Gn o.a.) till Skattungen (Wbm) ; Sollerö Bengtsarvet (i Siljan) !; Mora Ljugaren (LUNDBL.); Norell, Orsasjön!, Oxberg!; Våmhus Orsasjön, Våmån v. bron (Ad); Vänjan Vanån fl. upp till Kyrkbyn (Hm)!; Älvdalen Väsa (älven)!, ö.-Myckeläng!, Nässjön!; Noran etc. (VEST.), Björnån (Vd)'; Hamra Tandsjön (Lr) o. fl. (se AND. & HESS.). V. hela V ä s t e r d a l ä l v e n ± a., mest i lugnare stråk. Dessutom: Floda Flosjön!; Järna Brindsjön, Eldån (At), Assnisstjärn (At)', Van (Lqt); Transtrand Horrmundsjön (Hdn), Fuluälven fl.!, Öjsjön (Iris Stenberg). F. Särna d:o (id.), Sildret i Fuluälven!, Drevsjön!; Särnasjön (Lr), Älvrosfjorden!; Idre Härjehogna (bäck)!, brevdagen!', Storbosjön!, Flötningsjön (Lr); Idresjön (FORSSL. I: 1 p. 73)!», m. Idrebyn o. Klingstupet (källdrag) !, Burusjön!, Lillfjäten (älven)!, Storån fl. upp till Nersthån (S. Heed), Töfsingån (ARw.); Grövelån (Bck) o. -sjön! (SAM. 34 p. 41). Högsta lok. Härjehogna, mer än 800 m. -'SAM. 25 (o. LoH. 38), här f.ö. många sydi. sjö-lok. ' SAM. 25 (trol. felmarkerad; tecknet bör stå i kolumnen intill, som gäller Nässjön). I Finns dock i Svartälven (LARSS. 68). - T i l l ä g g: Ore Dalfors i Amungen etc. (Fln, Rqt).

»B. heterophyllum Fr.» (a. enl. IND.) inbegriper i föreg.; »B. trichophyllum Chaix» fr. Grövelsjön (SÖRENS.) måste väl vara samma.

Tillägg 1960

Ranunculus peltatus. - Kolossala, praktfullt rikblommiga bestånd avbildas fr. Dalälven (N. i D. p. 256 o. 320). - Ö. Leksand Styrsjön återf. (Lbg), uppg. hos SAM. alltså riktig (men Nässjön uteglömd); Orsa Hansjö i Unnån (Bj.); Hamra Harrströmmen m.fl.st. i Voxnan (Sjöb.).- Småblommig f.: Grangärde Stakheden i Abäcken (Bj.). V. Järna Åktjärn ( Lbg)

Tillägg 1970

Ranunculus peltatus. - Ö. Venjan Gessibäcken (G. En). F. Idre Guttuån (G. & H. En). - Hit hör säkerl. »Batrachium» i Leksand Yxån, Särna Stickmyr[bäcken] etc. (0. LUNDBL. 1962 p. 298-300).

Tillbaka