a. åtm. i siluromr., ta. i de flesta lägre tr., eljest spr.(-t.s.). Känd fr. alla snr, dock få lok. i Malingsbo (Slv.), Hamra (Ad) o. Nås-Järna-Äppelbo (näst. blott i kyrkbygderna). Endast i Idre nående fjällen (Härjehogna!, Rävtjärnsvåla!, jfr SAx7. 17 p. 239), f.ö. spr. till Flötningen, Foskros o. Lillfjäten! - Tämt. kulturgynnad.

P. Crantzii. - Tyngdpunkten är knappast siluromr. (jfr D. Fl.) men trol. övre Västerdalarna, där arten - i Limas o. Transtrands älvbygder - sågs allest. gulfärga mycken kulturgränsveg. (åker- o. vägrenar, banvallar etc.); f. ö. rätt a. hela vägen till Särna (1961 At). - Då växten efter blomn. ej faller mkt i ögonen, torde frekvensen överhuvud ha underskattats.

P.--crantzii,-vårfingerört.. -Leksand Lima längs gamla byvägen; Plintsbergets brant NV Sätra. Ej så vanlig i Leksand som skrafferingen hos Hulten (1971) antyder (LK).