Som föreg. men även förv. i mängd, särsk. på fäbodvallar i de nordv. bergstr. Här återges hela lokallistan. S. By Björka (Hgn) !, Grönsinka (Slv.), Valla (busksnår, 1 grupp)!; Folkärna Staffansbo, Åvsta (V-ut), Lerbäcken, Jäder, St. Dicka, Fagerfallet, Nickarvet (Lr) ; Avesta v. Myggbosten (Lr) ; Grytnäs Knutsbo (Loa. 42) ; Garpenberg Sotbo, Pålsbenning, Gruvgården, Ingelsbo (Lr); Hedemora Eriksmattsbo (Lr), Jälkarbyn (vägkant)!, Västanå (hage v. 'Vretbo'), Hoberget (ödetomt), Granbo, Norrhyttan (Dn); Husby Sundfiske (vägkant) !, Rörshyttan (Lr) ; St. Skedvi Storsveden i syrenhäck! (WISTR.); Säter Bispberg! (ib.) =Stubbersbo v. jvövergången (Hm) !; Gessån (dikeskant, Dn), Lerviken!; St. Tuna Älgberget (ymn.) o. Gerusbodarna (Bn). B. Malingsbo ovanf. Nyhammar (på myr, Slv.) ; Söderbärke L. Tolvsbo (åkerren), Vad (At), Nor (Enh.); Ludvika Asea (jvdike, At), Persbo (trädg., Bj.); Grangärde (Brn: HARTM. 79), Lövkullen (slåtteräng, Isr.), Skattlösberg (Sj.), Norhyttan (At, Lr), Kullen! Ö. Gagnef Gästgivarbodarna (Bn), Tryssbodarna, Säl (Fr.); Leksand Björberget (talr.)!, Skinnaråsen!, Hästberg (Fdn), Heden v. Kvarnån (Ecs.) ; Rättvik Tinbo fäb. (»björklund», Fdn) ; Sollerö [S.] Läbergs fäb. (ett par rika bestånd i bäcksluttn., Fdn, At) ; Mora Stenissels, Krångdalens, S. o. N. Garbergs o. Myckelbergs fäb. (Fdn) ; Våmhus St. Vasselnäs fäb. (björkdunge, id.) ; Vänjan Lejden, Torsjöåsen (K. Westm.), S. Hållan (Vd), Tandsjön (Hm, Vd); Älvdalen Rämma (Vd), Dåråberg!; Afliotbodarna (Dofs O. Eriksson), Karsbodarna (ytt. talr.)!, Ytt. Navardalen!, Ytt. Rälldalen (VEST.). V. Säfsnäs Frösaråsen (Bng); Floda Flen!; Nås Håvberget (+Dalmanstorpet), Heden, Kvarnnäset (At), Mellanborg (vägkant) !, jfr nedan; Järna Skamsrisberget!; Malung »ett o. annat av de högre bergen» (AROS. III:5), Hisälen (Vd), Lyberget (»inplant. från Tors[jö] åsen», K. Westm.), väl =St. Lyberget!; Lima Vålsätra!, Bergsätra!, Örsjöberget (KRÖN.); även uppg. för Fenningberget (FORSSL. 11:2 p. 166); Transtrand Branäs (ib. 11:1 p. 100), Håll-, Hög-, Pilt- o. Vindelsätra[rna] samt Fahlsjö-[Färdsjö-]staden (KRÖN.), numera?

»Ostrutium cultiverades [i Nås], men sades växa på ett ställe af sig sjelft» (LIN. Iter p. 345) ; efter bisp Kalsenii vittnesbörd intogs den i Flora svecica (dock bland »Dubia») med lokaluppg. »vid fjällrötterna i Lima» (dit Transtrand då hörde). Detta bättrades på - trol. efter hörsägner - av bröderna Gahn: »h.o.d. mellan fjällen i Lima», varav WG (1824) styrktes att godtaga växten som vild i Transtrandsfjällen. Att den ej hörde hemma där, insåg efter hand KRÖN. (1843), vilkens - av ingen återsedda - fyndorter i Transtrand lågo åt rakt motsatt håll (und. den sista). Möjl. kan ju växten förr ha funnits på någon fjällsäter, men lika troligt är, att äldsta uppg. verkligen gällde [nuvar.] Lima, där de säkra lok. just gruppera sig omkr. Tandövala! - Nutida huvudcentrum synes vara Lybergstrakten; växtens förkärlek för avlägsna fäbodar är påfallande o. svårförklarad. Likaså, att dess många låglandslok. så länge blivit obeaktade. - Den växer mest i närh. av byggnader (el. ödetomter), icke el. blott spars. blommande, alltså ej verkligt naturaliserad men genom riklig vegetativ förökning lika hemmastadd som en del sydligare kulturflyktingar.

Peucedanum ostruthium. - Odlingsrest (o. ngt utspridd m. avskräde), lokalt i ökning (jfr sid. 6). S. Folkärna Klockarbo (i skog, At); Hedemora Hjulmakarbo (Tr), Byggningen (»hage») o. Gälbo fäb. (Dn); Säter Täktlandet (Dn), Lomtorpet (gräsbacke, Bj.); *Silvberg Risshyttehagen (ödegård, Tr) + ännu 7 lok. (Bj.); St. Tuna Smälla (backe, Bj.), Gylle fäb. (Tr); *St. Kopparberg Pilbo v. riksvägen (Bj.). B. Söderbärke Vik v. landsv. (Bj. & Bd), Staffas (At); *Norrbärke Källängen (vägkanter, Wlr), Lernbo, Backbyn (rikl.), Åsmansbo o. Bommarsbo (Bj.), Jätturvallen (Tr o. a.); Ludvika N. Hällsjön (i lövskog, G. En), Skepparberg o. Ned. Persbo (Bj.), Pullro (iid.), Sollen (Gs), Gillermarken (Bd); Grangärde ett 20-tal lok. upp till Rifallet o. Hjärphöjden (Bj. m.fl.), Björndalen (Gs), Hoberget (G. En), Kullen (D.FI.) o. Hästberg (Bj.). V. Säfsnäs Palahöjden (Bj. & G. En), Kuntberget (G. Jn), Skräddartorp o. Ursberget (id. & Bj. & Nmn), Ursen (Gs); Floda Digerberget (Tr), Säljebodarna (Bj. & G. En); Nås Lindesnäs (Gs). - I regel blott steril.

Peucedanum ostruthium. - Talrika nya fynd (mest i Bergsl.); vanl. som kulturrelikt (delvis tynande), till ngn del också nyspridd (hur?). S. Säter Björnbo (stort bestånd: Tr), Jönsh:n (ödetomt: Dn); därtill - äntligen - en gammal notis: »3/4 mil N om Säter» (Afz. ms. 1839) trol. =St. Skedvi (Storveden?). B. alla snr ± spr. (c. 60 lok.). Växplatsen i Ludvika stad (v. Asea) nu förstörd, en annan sek.-förekomst funnen v. Hillängsgruvans stickspår (Bd). Flera dylika (v. vägkanter etc.) hos A. & B. Ö. Gagnef Finntorpet (blomm. jättebestånd: Ingegerd Fries); *Al Solarvet (Tr); *Bjursås Sågmyra (vägkant) o. Dubblarbo fäb. (Mor.); Leksand 5 nya fäbod-lok. (id.); *Orsa Fryksås (2 st.) o. Skräddar-Djurberga (Bj.); Älvdalen Tväråberg (Tr). V. Floda 3 nya fäbod-lok. (Bj.); Lima Ö. Ärnäs (byn: At), Sörbäcken (Fe), Nysätervallen (Ht). [Transtrand v. Piltsätern förgäves sökt: Bj.]

Imperatoria ostruthium, mästerrot. Leksand Lima by, Ö om landsvägen vid bystugan, stenröse i betesmark 1946-78, senare spolierad vid vägbreddning; Åsledens fäb, stenröse utmed fäbodtomt och vinterväg 1946 och senare. Här spolierad vid breddning till bilväg, men nya bestånd har uppkommit genom utkast N om vägen. Från lokalen insatt även vid annan fäbod. Balkbodarnas fäb; Böle fäb. Blommande på den sistnämnda lokalen, men blommar annars sällan i naturmark. Mora Fämäs i åkerkant (AG).