t.s. (men ± rika lokalgrupper på olika håll; ej i väster). S. Folkärna Åsgarn stn (B. Ryding), Nickarvet!', Krommetsbo!', Västanberg v. bäcken (Lr); Avesta (IND. o.a.) v. tegelbruket (1850 Cn), n. skolan (A. Zachau)', Spiksmedsholmen (A. Lindberg)', Nybyn (Jn), Djäknehyttan!', Tråbacken (Sdn); Garpenberg fl. kring G:s bruk o. G:s gruvor (WG, KRÖN. o.a.)!' äldsta uppg. Gruvbacken o. Kungsgårdsströmmen (UGLA 1768), även Persbo (bäckstrand) !I, Hesshyttan (d:o, At), Kyrkbacken (HAGL.), Finnhyttan (Wg o.a.)!, här bl.a. på Gruvsjöns torrlagda botten (Lr); [Hedemora?]2; Säter Nisshyttan (A. Zachau)'; Gustafs Mossby! (WisTR.); Silvberg 3, Bondhyttan (Ads.), Nyhyttan, n. Marken, n. Mossby (vägkanter, At); Torsång Tomnäs (enl. elevherb.: Fnd.); Aspeboda St. Aspans nordända (Hrt); Vika Uddnäs v. Runn (ett par ex. 1915) !, holme i Runn (1942 Kerstin Hellman) ; St. Kopparberg d:o (v. Hjärtklack: G. Wiman)', Fagerön (Hsm), Källviken (jvvall, G. Rosen), Främby (Hm o.a.)' »ymn. utefter hela Främbylandet» (Mdt), Hälsinggården (KRÖN.), Kopparhinken (Elin), allt v. Runn; Falun d:o (flera uppg.', =de föreg.?), Slussen (Bdn o.a.). [Svabensverk (WISTR. 98), i Hälsingland). B. Norrbärke kring Plogen (Gs, Bj.), m. Västermoren o. Limbrottet, spars. (Shl: CED.), [bäcken m. Spräckta o.] Källvass (ib.), Silvhyttan (spars.) o. Stolin [=Stollberget] (Dhn: WISTR., CED.) =V. Silvberget (KRÖN.), Schisshyttan (ib.), där v. nästan alla gruvor (Jn); Ludvika Brunnsvik (Fssl.: WisTR.; i gräsbacke: Fd); Grangärde Malingsås (strandklippa, ALMQu. 48). Ö. Rättvik Dådras v. 'Klövet' (Hng: SAM. 10); Mora Siljansfors på hällmark (se LUNDBL.); Sandängarna (KRÖN., SAM. 10)1, hit syfta »Mora» m.fl. uppg.l; Älvdalen Väsa!', Mjågen!', Kyrkbyn! (allt på älvstränd. o. -holmar), holmar ovanf. kyrkan (Hgl.), Månsta (Vd); Granånäs (VEST.), Mossebäcken! (ib.). [V. Floda Lövsjön,inplant. fr.. Brunnsvik av E. R. Gummerus]. F. Särna Näcksjöberget (Bgs.), Valberget (id.)1; Idre Middagshammaren (Hdn)', »2 km SV om Idre» (G. Edin), v. Storån ovan Klingforsen 2 lok. (Bgs.), 'Skrollstädet' (LIN. 1755) =Städjan (His. o.a.) n. toppen! (SAM. 17). - 1 LID & ZACHHAU p. 79 (m. årtal etc., även en del förvanskningar samt en dubiös uppg. »Boda (1862 P. Olsson)», tyd'. falsk etikett [L]). 'Uppg. härifrån (HARTM. 20, även K.V.A. Hand'. 1818 p. 127, samt herb. E. Fries') torde avse Garpenberg. s »Silfberg sn» (Hm: IND.) avser »V. Silfberg, Stollen» (1878 Hm) i Norrbärke!

Inhemsk i övre Dlr. (åtm. till Dådran) o. trol. i Grangärde, söderut annars kulturbetingad o. företrädesvis väx. på slagg- o. varphögar, ofta massvis (jfr L. & Z.). Av intresse är, att växten dock i flera fall sekundärt koloniserat bäckstränder o.d. (SAM. 43 p. 84). Äro även Runn-förekomsterna sekundära?

V. alpina X vulgaris.

S. Avesta A. bruk (1881 Ind. [R]). Ett möjl. hithörande ex. även fr. Silfberg Bondhyttan (1899 Ads. [U]).

V. alpina. - S. Avesta Brukshagen (B.N. 1895 p. 93); Säter Bispberg (folkskollär. N. Willart); Silvberg Rusg:n (Mats Berggren), n. Källarbo (på slagg: Tr); St. Kopparberg Hjärtklack ymn. (Hrt). B. Norrbärke t.ex. Norrgruvan massvis (Bj.).

V. alpina. - Ö. Älvdalen på flertalet lok.nu överdämd, återsedd i Mossibäcksravinen (FÄRJE 68) samt nykommen på Flygfältet (1970 id.). F. Idre Bockhammaren (Ht).

V. alpina, fjällnejlika. Enviken Sandnäsberget (RL). Mora flerstädes vid älven N om Mora, rikligast vid Åränget och Alderängarna (AG).

Tillbaka