DALARNES FLORA 1949

Hieracium.

Enär olika grupper av Archieracium återfinnas i specialarbeten, hänvisas nedan i huvudsak blott till dessa. För övriga kunna följ. uppgifter (delvis summariska) meddelas.

P i l o s e l l o i d e a (eacl. Cymosina).

H. peleterianum Mer. (H. macrolepideum). DAHLSTEDT hos LINDMAN 1918 (Samuelsson 1906).

s.(?) upp till Älvdalen; trol. blott sporadiskt uppmärksammad. S. Säter Bispbergs klack ('Lissklacken') !. B. Söderbärke Sörbo (backe, At) ; Ludvika Norrvik (åkerren, Fd). Ö. Gagnef Djurmo klack!; Leksand Skorsberget!; Älvdalen Lokbodarna! - här sabulosorum Dahlst. (det. auctor).

H. pilosella L. - KRÖNINGSSVÄRD 1843 (Linne 1734).

± a. åtm. till Siljanstrakten, eljest av oviss frekvens. Känd fr. alla snr; norrut spr. ännu i Hamra (Ad), även H:a krpk (AND. & HESS.), södra Älvdalen o. södra Transtrand (fl.!). F. åtm. Särnabyn o. Lillfjäten! - Starkt kulturgynnad (liksom de flesta följ.).

H. cernuum Fr. - SAMUELSSON 1917 (J. W. Håkanson 1908).

s. ned till Malung. Ö. Älvdalen Dåråberg!; Ribbåsen!, Ytt. Navardalen! V. Malung Hålia (Håk.), Anonberget!, Mellan-Mon (id.), Mo-Myckelberg (id.) ! F. Särna Särnstugan!

H. auricula L. - KRÖNINGSSVÄRD 1843 (Linne 1734(?»,

a. (i norr spr.?), känd fr. alla snr; i Idre åtm. till Storbo, Foskros o. Lövåsen! - Pilosella glabra (Iter p. 341) är trol. denna (om ej följ.).

H. suecieum Fr. (coli.). - FRIES i Symbolae ad Historiam Hieraciorum (1848) p. 16.

spr.-ta. i höglandet (åtm. traktvis), s.(?) i låglandet. Känd fr. flertalet snr (ovan Siljan alla); höjdstign.=föreg. Kan ensam i hela floran uppges för Ulvsjö by v. härjedalsgränsen (1897 Er). - Allmännast: H. cochleatum Dahlst. (primäruppg. JoH. 05); i övrigt H. ferneboense K. Joh. (fl.), H. helveolum Dahlst. (mest i norr) m.fl.? H. suecicum Fr. (s. str.) uppges för Ludvika o. Rättvik (Joh. 05).

H. scandinavicum Dahlst. ANDERSSON & HESSELMAN 1907: id. 1903.

s.(?) uppe i norr. Ö. Hamra H:a krpk (1.c.); Älvdalen Dåråberg!, m. Långö o. Jöllen!, Jöllen!; Älvd:s krpk (VEST.) = Tyrinäs (Vd). F. Särna Särnabyn!; Idre Lillfjäten! - Alla best. av Dahlst.; den sista (+en fr. Särnabyn) =pilipediforme Norrl. (id.).

H. aurantiacum L. KINDBERG 1877 (G. E. Ahlm 1846). '

Spontan i Malung; eljest som ny(are) synantrop t.s. (jfr nedan). S. Hedemora n. kyrkan (Re)!, Solhaga v. Vikmanshyttan (1946 Dn); Borlänge Kvarnsveden (1947 Kj. Rosenborg enl. Fnd.); Vika Hagelsnäs (1 ex. 1918)!, Ryggen (1944 Leif Samuelsson)'; Torsdag Haganäs (i mängd, Fnd.), Norsboi (1946 Ulla Britta Erikson)2; Aspeboda Vassbo (Fnd.), Olsbacka (B. Lindvall)'; Falun kyrkogården v. Promenaden (1901 Ads., o.a.), Kämp- arvet (id.), slussen' (1947 Ö. Hansson); St. Kopparberg Samuelsdal (1846 G. E. Ahlm), Högbo sanat. (Hrt), Grycksbol (1944 H. Kyhle)»; Enviken Ov.-Tänger (1947 Dsn). B. Söderbärke Vad (1944 Margit Lönnemo); Norrbärke Smedjebacken (1946 Bengt Larsson) ; Ludvika staden 2 st. (1948 Bd o. Bj.). Ö. Gagnef Säl' (1943 Fr.), Bäsna på 'Mörtbacken' (1930-t. Öng); Leksand n. Noret (1945 Lilian Anderzon), väl =Äkerö (1947 Wndt); Rättvik Sjurberg »tillf.» (13g); Bingsjö (1944 Msn). V. Säfsnäs Ulriksberg (1901 Fssl., 1920 At) ; Malung Anonberget (0. Bannbers [c. 1905] o.a.) !, Holsälen (Håk.), Älgsjösälen o. Älgberget (c. 1904(?) K. Westm.), Idbäck (i vall,' först 1919: Håk.). - Oftast på åkerrenar, vägkanter o.d.; i Malung mest på fäbodvallar? Här av allt att döma vild (den fr. Anonberget är kallad excelsius Norri., det. Dahlst.). Varifrån KINDB. fått sin uppg. (»förv.... Dal.») är ovisst. - 1 i gräsmatta. 2 enl. Klb.

H. pseudoflammeum 1)ahlst. - SAMUELSSON 1917 (S. J. Enander 1900).

F. Idre Lillfjäten (1900 Er [R]). - Nära gränsen även H. croceum (Lindbl.) Dahls[. (»vid Salsfjell», H. Sorensen: OMANG i Die Hieracien Norwegens I, Oslo 1935).

H. septentrionale Norrl. --- JOHANSSON 1905 (S. Almquist 1890).

s. nere i söder (synantrop?). S. Folkurna Krylbo (1890 id. [R] det. Sam.). B. Norrbärke Smedjebacken på jvbank o. åkerrenar (1901 Joh. [l.c.], 1918 Ced.) ; Ludvika S om Ludvika (1917 Joh.) ; Grangärde m. Kyrkbyn o. G. stn (1918 id)

 

 

C y m o s i n a. -- WAHLENBERG 1826 (Linne 1734).

Mycket otillräckligt kända både till utbredning och taxonomi. Åtskilligt uppges blott ss. H. dubium coll. (in sensu K. & A.?), trol. oftast avseende H. glomeratum (coll.) el. pubescens (coll.). Enl. delvis (av Dahlst.) bestämt material föreligga jämte de nedanstående även flera andra (mest i norra Dlr., se AND. & HESS. o. VEST. 26), men i sin sista bearbetning (hos LINDM.) tycks D. ej alltid ha vidhållit bestämningarna. - Frånsett H. cymosum (se nedan) synes utbredningen vara:

ta. (-spr.) på de flesta håll (i sydväst s.?); kända fr. flertalet snr ända till Hamra krpk (AND. & HESS.), norra Älvdalen! (VEST.) o. Särna (fl.)!; från Idre nämnes H. auriculinum Almqu. (OMANG 1.c.), en annan tagen v. Strömmen (1896 Er). - Bland övriga namngivna märkas:

H. dubium »L.» (primäruppg. DAILSTEDT hos LINDM. 1918): spridda lok. upp till Älvdalen! - Likaså H. tenerescens Norrl. (först hos DAHLST. i K.V.A. Hand[. 23: 15, 1890); i norr även H. vacillans Norrl., m.fl. (AND. & HEss.).

H. glomeratulum Almqu. (DAHLST. l.e. 1918): några lok. upp till Älvdalen! (äldsta ex. Oresjön 1823 Wg). - Likaså H. glossophyllum Dahlst.? (1.c. 1890 men ej 1918). - H. glomeratum Froel. [coll.] fl. i södra del. (IND.).

H. macranthelum N. & P. uppges för Osmundsberget (Jon. 1905).

H. pubescens (Lindbl.) Dahlst. (I.e. 1890): spridda lok. upp till norra Älvdalen! o. Särnabyn! - I norr även H. contractum Norrl. (AND. & HESS., m.fl. uppg.). - H. polymnoon i »Dlr.» (hos LINDM.) kan möjl. gälla »Vstm.» (så hos Joh. 05).

H. cymosum L. coll. (KRÖN. 43, BJÖRNSTR. 58; Liljeblad 1797): såvitt känt spr. endast i nordväst (åtskilt lok. i Vänjan-Älvdalen-Transtrand-Särna), eljest s. ned till Säter! o. Norrbärke (11.cc.) ; även Idre: Höstsätern! o. Stor-

bäcken (Olss.). Oviss i väster (und. Transtrand). - Flera ff. namngivna, utom norra Dir. dock endast H. Uplundiae N. & P. (först hos Joh. 02 p. 9; f.ö. nående till Vänjan o. Älvdalen).

De flesta i gruppen tros. ± synantropa (åtm. starkt kulturgynnade), ett par dock sedda i sydbergen (tab. 5).

E u a l p i n a. - WAHLENBERG 1826 (Linne 1734).

Jämte följ. 2 grupper bearbetade av ELFSTRAND i Ark. f. Bot. 17: 17 (1922) o. 19: 7 (1924) ; några tillägg hos ARW. 1934.

• a. på de flesta fjäll, blott i Idre nämnvärt ofta nedstig. i skogslandet. Ö. Älvdalen Nuppvarden (2 arter, Vd); V. Lima Hund- o. Närfjällen; Transtrand Kastarberget, Gammelsäter- o. [alla?] övriga fjäll; F. fjällen a. (saknas dock enl. SAM. 17 på Vedungsfj.); i skogslandet: Storbron v. Tandån, Särnabyn (H. adspersum, på vägkant: SAM. 10), Heden, Älvros, Idrebyn o.fl. i Idre (allt enl. ELFSTR.), även Töfsingån etc. (ARw.). - Allmännast: H. adspersum Norrl. (bl.a. på alla de nämnda lok. utom Heden), därnäst H. alpinum L., Backh. (ned till Hem- o. Hundfj.); övriga småarter (hos ELFSTR. ett 90-tal!) merendels inskränkta till ngn enda lokal (men ofta många på varje). - H. alpinum (coll.) dessutom not. i Våmhus v. Rymån ovan Rymnäs!, Älvdalen Rödberget!, Särna Gördalen o. Oxvåla (Bdn). [»Bjurbergs klack» (BY. 1896 p. 37), fantasilokal].

N i g r e s c e n t i a. - [LINDEBERG, se nedan] ; DAHLSTEDT i

Acta Horti Berg. 11: 4 (1894) p. 109: K. P. Hägerström [1882].

• a. på fjällen (mest i björkreg.), föga kända nedom dem. V. o. F. i huvudsak samma utbredning som Eualpina, ned till Hem- o. Hundfjällen (ej Vedungsfj.); i skogslandet: Särnabyn, Lillfjäten, Klutsjötrakten (fl.), Storbo, Grövelån etc. (allt enl. ELFSTR.), Sörsjöhån (Fd: ARW.). - I Idre mest H. ovaliceps Norrl., söderut andra; i allt c. 30 småarter. - Två hithörande nämndes fr. »Dal.» av LINDEBERG hos HARTM. 1870 (men ej 1879!); dessa uppg. (cit. av KINDB. o. IND.) tydl. osäkra, inga belägg kända.

D e p i l a t a. - ELFSTRAND ll.cc.: Samuelsson 1918 resp. 1922.

Endast H. stellans Elfstr.: Idre [Idrebyn] n. färjstället!, samt en liknande f. (H. adrigidum Elfstr.), ävenledes v. Idrebyn! (ll.cc)

O r e a d e a. - SAMUELSSON i Ark. f. Bot. 5: 12 (1906) : id. 1906.

Bearbetning av OMANG hos JOHANSSON & SAMUELSSON i B.N. 1925.

s., mest på sydberg o.d., upp till Älvdalen, även 1 lok. i Idre (de flesta lok. återfinnas i tab. 5 ovan) ; okända i väster. - Utom en f. av H. norvegicum Fr. (på Väsaberget, 1917 Vd) nämner OMANG 4 småarter av Saxifraga; en av dem sedan omtalad i B.N. 1928 (p. 194, ny lok.). - Ej utredda Saxifraga dessutom kända fr. Söderbärke Kottarsberget (At), Ludvika Ställviksberget (Fd), Hedemora n. Entjärn (Dn), St. Skedvi Mörtaberget (SAM. I.c. & 1910, »H. rodense») samt By o. Leksand 3 berg! (se tab. 5). - Tillägg: Ludvika Bockholmen (Fd, H. diasterodes Om. det. Sam.).

S i l v a t i c i f o r .m i u. - KRÖNINGSSVÄRD 1843 (» H. murorum») (trol. Linne 1734).

Se: JOHANSSON & SAMUELSSON, Dalarnes Hieracia Silvaticiformia (Leipzig 1923).

•a. i alla snr ända till fjällsidorna (men s. ovan skogsgränsen). - 195 kända småarter (varav en tillkommen i B.N. 1924 p. 141). Några nya lok. hos LUNDBL., ARw. o. MALME. - Ännu en småart kan jag tillägga:

H. valentius K. Joh.: Järna Björndalsberget, tills. med bl.a. H. [Vulg.] chloroleucum Dahlst. (1947 At).

V u l g a t i f o r m i a. - KRÖNINGSSVÄRD 1843 (»H. vulgatum»).

Se: JOHANSSON & SAMUELSSON, Dalarnes Hieracia Vulgatiformia (Leipzig 1923) ; häri även hieraciologisk historik för landskapet.

± a. i alla snr, på fjällen dock ej så a. som föreg. (i fjällreg. helt få fynd). - 117 kända småarter (l.c.). En av dem, H. leucodcedalum, synes vara >gräsfröinkomling» (OHLSEN i Ark. f. Bot. 33A: 13). - Nya lok. för flera arter hos LUNDBL. o. ARw., en hos FRIES 48 (b).

T r i d e n t a t a (=Rigida). -- KRÖN:SVÄRD 1843 (»H rigidum»).

Jämte följ. grupper bearbetade av JOHANSSON & SAMUELSSON i B.N. 1925.

a. åtm. i bebodda tr. (»överallt inom kulturomr.» : l.c.), f.ö. spr. i alla snr ända till Idrebyn, Lillfjäten o. Storbotrakten, men ej närmast fjällen. - Ett 30-tal beskrivna småarter (+ flera varr.); allmännast: H. irrugans K. Joh. (i hela Dir. utom Idre). - Några nya lok. hos LUNDBL.

S e m i d o v r e n s i a. ELFSTRAND l.c. (1.924), JOHANSSON & SAMUELSSON 1.c. (1925): Samuelsson 1906.

s., endast i fjälltr. - 5 kända småarter, därav 4 i Idre (fjällen m. grannskap, även Hösthån), 1 i Transtrand (Hemfjället, 2 lok.).

D o v r e n s i a. -- LINDEBERG hos HARTMAN 1879 (P. Olsson 1859, S. J. Enander 1896).

s., huvudsakl. omkr. Idrefjällen, samt i väster. - 5 småarter i Idre (Fjätälvs- o. Grövelsjö-tr.), 1 i Transtrand (Hemfjället); därtill H. plicatum Lindeb., fr. Särna ned till Äppelbo o. Tyngsjö (allt enl. Jon. & SAM. l.c.). - Artantalet säkert större än så (l.e.).

P r e n a n t h e a. - WAHLENBERG 1826 (id. 1823?, ,jfr nedan).

s., dock tagna »på flera st. ända ned till Grängesberg [Sff] men ... ingen säkert bestämbar» (Jox. & SAM. l.c.). - »H. prenanthoides» publ. från Härjehogna (SAM. 17), Jätturn (BJÖRNSTR.) o. Osmundsberget (WG); sistnämnda uppg. (cit. av HARTM. o. KRÖN.) dock åter slopad (HARTM. 49) o. möjl. osäker, då samma lok. uppgetts för »H.crocatum» (se nedan).

F o I i o s a. - WAHLENBERG 1826 (ss. H. sylv. (3) (id. 1823).

± s. på skilda håll, mest i höglandet (ej fjällen). - 8 namngivna arter förutom en del okända tf. (Jox. & SAM. I x.), bland de förra H. crocatum Fr. och H. polycomum Dahlst. i Älvdalen-Särna-Idre (åtskilt. lok.), den sista jämväl i Transtrand (n. Fulunäs) ; några ha sydligare förekomst (Lima, Oje, Ore, Vikarbyn, Malingsbo). - Ej klarlagda Crocata publ. från Osmundsberget (Lg [18541: THED.), Hykjeberget samt Ore »fl.» (SAM. 10 p. 21-22), en dylik tagen redan 1823 v. Oresjön (Wg) ; f.ö. sedda fl. ned till Tyngsjö o. Bjursås! o. Svartnästrakten (At). - Hit kan också föras:

H. umbellatum L. - KRÖNINGSSVÄRD 1843 (Linne 1734).

a. främst i kulturtr., i höglandet åtm. längs älvarna, nästan till fjällen. Känd fr. alla snr utom Säfsnäs (Jox. & SAM. IX.).

Tillägg 1960

Hieracium. - Härtill blott viss komplettering o. några rättelser.

H. cernuum. - SAMUELSSON 1917 (id. 1907).

H. aurantiacum.

- - - Spontan (åtm. skenbart) i Malung, eljest - - - (jfr nedan). Nya fynd: S. *St. Tuna Baggbo n. sågen (Pt). B. Söderbärke Västerby (ängsfläck, At); Ludvika staden m. grannskap fl. (Bd o. a.), Blötberget (banslänt, G. Berggren), Sörvik (Gösta Eriksson); *Grangärde Sunnansjö (tomt, Gs). Ö. Gagnef Björka (2 st.) o. Moje (Pt); Leksand Slättberg (Monica Brunstedt enl. Klb.). *F. Idre Grövelsjön (1954 S. Ullerstad enl. At). - Malungs vilda rödfibbla, som växer i gammal finnbygd o. tillhör den finska småarten H. excelsius NORRL. (det. Dahlst. et Sam.), är väl trol. inkommen med finnarna (en parallell till Centaurea phrygia).

H. pseudoflammeum.

- (S. J. Enander 1896). - Tagen v. Lillfjäten (=Strömmen) 1896, 1897, 1900 (Er), 1906 o. 1912 (Sam.). - En till gruppen Blyttiana hänförd småart, H. praetubulosum Dahlst., föreligger fr. Orsa Skäftberg (1897 G. Schotte [U], det. Dahlst.).

H. septentrionale.

- Ny synantrop, hittills påvisad fl. i sydl. Dlr. - Nytt: B. *Malingsbo St. Bäcken, *Söderbärke Hötjärn o. Korsheden (allt 1951 At). - Sannolikt införd med finskt vallfrö (jfr ALMQu. 57 p. 246).

E u a l p i n a. - Litet nytt hos ARWIDSSON i B.N. 1929 (p. 131).

Oreadea. - (K. P. Hägerström 1894). - Här tillkommer: *H. Schmidtii TAUSCH (coll.): St. Tunn Amsbergs klack (1956 Tr); Säter Bispbergs klack, spars. (1958 Tr). Tillhör H. [Schmidtii ssp.] eucrinodes OM. f. crinelloides OM. (det. Rolf Berg), i varje fall ytterst lik den norska (At).

S i l v a t i c i f o r m i a. - En representant för »parkhieracierna» nu funnen: H. grandidens DAHLST. i By Horndal v. herrg:n rikt. (1959 At). - Utegiömda i D.FI.: 3 småarter, postumt beskrivna av K. JOHANSSON (i S.B.T. 1929). - Därmed i allt 200 kända småarter.

V u l g a t i f o r m i a. - Hit bör överföras H. plicatum (se nedan). - Tillläggas kan: H. lepidotum STENSTR. i Malingsbo Nyh:r (1951 At). - Därmed i allt 119 kända småarter.

D o v r e n s i a. - Den hit förda H. plicatum anses hellre böra placeras bland Vulgatiformia (JOHANSSON i Ark. f. bot. 21 A: 15 p. 82). - Gruppen inskränkes i så fall till fjälltrakterna.

H. umbellatum. -

Känd fr. alla snr, även *Säfsnäs (v. Svartälven: At).

Tillägg 1970

Hieracium suecicum Fr. -

S. *Söderbärke S om Lövmarken (Hsn, vid. At).

H. aurantiacum. -

S. Hedemora alltjämt v. staden (Dn) +Hamre (G. Viklund); *Säters sjukhus i gräsmatta (Tr o. a.); *Silvberg Skensh:n (P. Öberg). B. Söderbärke Slätbo (gammal vall: Kpl, Bj. & Nsv.). Ö. *Mora Gopshus (1964-69 Grt). V. *Floda Lövberget, förv. (Bj.).

»H. ciliatum» uppges för Sollerö S. Säxa fäb. (FÄRJE). Avser H. ciliatum ALMQU. (det. At), en Silvatici formia tillhörig småart, förut i Dlr. känd från St. Skedvi (4 lok., Sam.). Sollerö-fyndet markerar ny svensk nordgräns.