a.-spr.-s. (ovant. växlande) i hela Dlr. till fjällen; rikligast i siluromr S. By o. Folkärna spr. (15 lok.; ingen i kalkomr. v. Valla?); Grytnäs sedc (Lr); Garpenberg ta. (15 lok.); Hedemora Hult (Dn), Vikmanshyttan (Op) jfr hybriden; Husby Västersjön, Spjutbo, Stigsbo (Lr); St. Skedvi Nyberget (WisTR.); Säter Nisshyttan, Laggarbo, Mattshyttan (Dn), Lerviken!, Säten dal (An) ! o.fl. kring denna!, Bispberg (Bhz) ; Gustafs Solvarbo!, Våbäck. (Sj.); Silvberg a. (Ads.), c. 10 säkra lok.; St. Tuna Hästberg (Jn); Noraåi (Dl), Pusselbo (At) ; Borlänge Tjärna (Fnd.) ; Aspeboda (Åm.) ; St. Kopparberg Gruvriset (Jsn), Morbygden (Osn), Källslätten (Åm., Klb.), Bergsgården (Hrt), Harmsarvet (Jn), Bog!; Sundborn Hobborn (Ssm), Karlsbyn (Tj.), Rostberg!; Svärdsjö Borgärdet (Hng), Gårdviks fäb. (1 ex.), Hunsen, Ljusnäs (At), Uvberget (WIG.); V. Svartnäs (ib.); Enviken Klockarnäs!, Hedgårdarna (Env.), Björkboda (At). B. Malingsbo o. Söderbärke fl.; övriga snr ta. Ö. Gagnef-ÄI-Bjursås spr.(-ta.); alla snr kring Siljan+Boda+Ore: ± a. på kalkgrunden, spr. i dess närhet, i allt mer än 100 lok. upp till Ärteråsen!, Hornberga (FRÖD. 19), Labb-Djurberga, Fyribergs o. Näsbergs fäb. (Fdn); V om Siljan s., t.ex. Mora Åmberg! (LUNDBL.), Oxberg!; Vänjan Finngruvan (At), Myckelåsen (Vd), Tiberg (Hm); Älvdalen Blyberg (Bdn)!, Gåsvarv!, Ö.-Myckeläng (Hgl.: WISTR.)!, Kåtilla!, Dåråbergl; 4 lok. i norr (se VEST.). V. Säfsnäs Palahöjden (At), Gravendal (Nyl.), Dunderberget (Öl.), Bockåsen (Sj.), Fredriksberg, Stackberget (Bng), Kvarnberget!; Floda Floberget (a.!) o.fl. (10 lok.); Nås Håvberget (At); Utankyrka!, Gräsberg!; Järna Skamhed!, Skålö (A. Grindal), Marsjöberget (Wdt); Skamsrisberget!, Vansberget fäb. (At, jfr FORSSL. II: 5 p. 141) ; Äppelbo Brudskogen (ymn., At) ; Lima Fenningberget (Hm), Limberget i 'Getskäret' (FORSSL. 11: 2 p. 27) ; Transtrand Klittfallet!, Piltsätern (Sfn); Millarssätern (On), Hemfjället!, Neisfjället (jägm. E. Måhlen). F. Särna o. Idre spr. (c. 25 lok.) upp till Olån! o. Töfsingdalen (ARw.); på fjällen: Lisselfj.l, Vithogna!, Härjehogna o. Hällsjövåla! (SAM. 17). - 0: Avesta, Vika, Torsång, Hamra, Malung.

f. fl. alb.: Svärdsjö Ön (Hng); Grangärde Uvberget!; Orsa Berget (Ag), Holen (Astrid Björkman) ; Våmhus Vidbäcken (Ad) ; Floda Floberget!; Idre Röskåsen! f. fl. ros.: Grangärde Kullen! - Sporrelös f. sedd i Orsa Stenberg (1 ex. 1916 Ag).

conopsea X Orchis maculata. S. ARNELL 1911: id. 1909.

S. Hedemora Djörkhyttan (G. Engdahl). 0. Leksand Tibble, 1 ex. (1.c.).

Gymnadenia conopsea. - S. Hedemora Skedvibacken o. Persbodarna, Säter Slätberget o. Täktlandet (Dn); Silvberg många lok. (Bj.). Ö. Älvdalen Nyängen (Mm), Rensjöreservatet (N. i D. p. 159). V. Säfsnäs Lövkullen, Urs- o. Kuntbergen (G. Jn); Järna Vakerskogen o. Grånäs (Lbg).

Gymnadenia conopsea. -V. *Malung Åtjärnberg fäb. (Ost. & Efn).

Gymnadenia conopsea, brudgran. Bjursås Ljustjärnängarna i kärr (Kurt Forsberg, ej återsedd. Enviken Forsberget (RL). Leksand Åsledens fäb på hackslogsmark fram till 1960-t, ej sedd senare; d:o skidbacken, riklig 1985; Bastbergs fäb; V om Skvin, längs vägen; mellan S Lindberg och Risholen, riklig i landsvägsdike. Avtar sedan 1940-t, liksom Selaginella, Carex capillaris och Primula farinosa. Frekvensen på lokalerna dock starkt skiftande olika år. Nu mest på den fuktiga, glest bevuxna mark som skapas längs vägdiken, främst på bergen (allt LK).