Nyare(?) synantrop, a. sedan länge i de sydl. kulturbygderna o. numera traktvis ända till södra Siljan; i övrigt ojämnt spr., norrut t.s. Känd fr. (illa snr. S., B., Ö. ± a. ännu i Falutrakten, Leksand (Ecs.) o. södra Rättvik (enl. Gn o.a.), eljest spr. till Svartnäs! (WIG.), Öv.-Tänger (i vall, 1915) !, Bingsjö!, Boda (fl.), Skattungbyn (Wbm) o. trakten kring Orsasjön (fl.); Vänjan Finngruvan (1919 At), Myckelåsen (1915 Vd), Johannisholm (Wdt); Älvdalen Blyberg 1916!, Ö.-Myckeläng 1911!, Skärklitt (1916 H. Granvik); Hamra Kyrkbyn (1919 Ad). Dessutom h.o.d. längs hela Orsa-Svegbanan, utsådd (ALMQU. 48). V. Säfsnäs fl. (mest v. järnv.); Floda Flintgruvans kvartsbrott (3n); Holsåker (At) ; Nås Nederborg (1947 Lz); Järna (Wdt), Vansbro o. Saltvik (1947 At); Äppelbo Ä. stn (1947 At); Malung kyrkbygden ta.; även Lugnet!, Lisskogsåsen!, Mo-Myckelberg (Håk.) ; Lima o. Transtrand fl. i älvbygden, till Fulunäs (1912) ! o. Sörsjön (1913 Vd). F. Särna Heden 1922!; Idre Idrebyn (gård) 1918-22!, Floåsen i havre 1 ex. 1913! - Spridd i synn. genom vallodlingen. Först sedd v. Norrbärke: Backa (införd m. timotej: Lilj.), snart »a. . . . hälst i kökso. fruktträdg.» (KRÖN. 30); hade 1823 nått Falun (Wc.), 1893 Rättvik (Kk), men i siluromr. s. ännu 1900 (Jox.); i väster ej iaktt. före 1910-t. (Järna tidigare?). - T i l l ä g g: Ore Dalfors (1938 Rqt).

Dactylis glomerata. - I stadig ökning; v. Mora nu ymn. (At), i Älvdalen fl. kring jv:n (FÄRDE), Malungsfors (Er.), osv. - Delvis ±neofytisk, förefaller v. Schissh:n »vild» (Bj.).

Dactylis glomerata. - [Ö. längs Svegbanan (se D. Fl.) nu utdöd?] V. Tyngsjö v. skolan etc. (Er.). F. Särnabyn (1961 At).