ta.(-a.) upp till Siljan o. siluromr., i väster spr., norrut s. (ej nående fjällen). Känd fr. alla srir (coll.); ej s. ännu i södra del. av Ore-Orsa-Våmhus, Vänjan o. Lima. Nordligare: Orsa Kvarnberg (Ag); Våmhus Näckån!; Älvdalen fl. till Klitten! o. Dåråberg (Vd); Asen!'; Hamra Sandsjö (Ad); Transtrand Horrmundsjön (Hdn)'; Särna Särnabyn! (At), Nordom-sjön!, Heden (T. Lagerberg)'; Idre Idrebyn fl.j' - 1v. pulchella (el. mycket liknande ff.).

v. pulchella Lönnr. - SKÅRMAN i S.B.T. 1940 p. 417.

Så benämnda ff. uppges fr. 25 snr ända till Idre (l.e.) ; äldsta fynd Porfyr-verket (1842 C. J. Harlur.). - Dels kärr-, dels strandform, av allt att döma bäst utpräglad v. större sjöar, t.ex. Insjöns stränder fl. (Sam.), Siljans ej s. Söderut föga beaktad, åtm. i Gustafs (Mörttjärn o. Lomtjärn: Sam.), Ludvika (S. Ovratjärn: Fd), Söder- o. Norrbärke (Skarven resp. Snö-sjön: At).

v. oedocarpa (Ands.) Hartm.

Mer sydlig; känd fr. ett dussin snr till Boda (Sam.), Vänjan ö. Äppelbo (At); äldsta fynd Grangärde (1863 Brn). På sina håll ersättande huvudf., företrädesvis i strand- o. bäcksnår.

C. Oederi v. pulchella.- Svärdsjö Bengtsheden v. Liljan o. Ludvika Våg-halsen v. Väsman (Bj.); Grangärde Galtryggskärren (Bj. & Gs). - Snarlik f. i Järna v. Brindsjön o. Finngälsen (At) o. Malung Vallerås v. Hån (Er., vid. At). - C. viridula (D. Fl. p. 441) avsåg pulchella (PALMGR. p. 96).

C. scandinavica, liten ärtstarr. Leksand Åsledsberget med omgivningar, vägdiken i bergssluttningen, vanligen tillsammans med C. flava och som regel hybridiserande med denna; Yxen, allm längs vattenlinjen på sandstranden; Bastbergs fäb, längs dike (allt LK). Mora Noret, i Bergsmyran; Färnäsängarna (båda AG).