allest. i alla snr, även på fjällen. - Betr. björkregionen utförligare hos SAM. 17 (o. där citerad litt.); betr. fjällbjörken se nedan.

B. alba L. (coll.). -- LINNE 1746 (p. 157), HtiLPHERS 1762.

Emedan ej flera »arter» än de båda vedertagna beaktats av Sam. o.a., är föga känt om variationen i Dlr. (5 »arter» m.m. hos KINDB. 09, samt några uppg. hos GUNNARSSON, främst 1925). Särskilt oklar är fjällbjörkens valör; denna skulle enl. GUNNARSSON tillhöra B. tortuosa Led. (så ännu i Transtrand enl. Sfn) men uppges i Töfsingdalen vara B. pubescens o. icke tortuosa (ARw.). Att särskild typ föreligger, framhöll dock redan KELLGREN (B.N. 91 p. 186, »B. subalpina Larss.»). -Enl. LINDQUIST (1948) finnes B. tortuosa här.

Som f.ö. björksystematiken är i stöpsleven (jfr JOHNSSON i B.N. 44), må de mer aberranta formerna - av GUNNARSSON tolkade som polyhybrider - här nämnas under kollektivarten:

f. dalecarlica L. fil. (i Suppl.plant. 1781: »Dalecarlia»): Torsdng L. Ornäs (BLOM 1786 ss. B. hybrida; jfr GUNN. P. 102); f.ö. odlad fl. - Den enda vilda ornäsbjörken upptäcktes, 3 alnar hög, 1767 - »i ett berg gent emot gården» (Lilj.) - o. inflyttades först i en slogtäkt, sedan i trädgården (BLOM), där den efter hundraårig ryktbarhet föll för en vårstorm 1887 (nekrolog i Falu Läns Tidn. 1714 1887 enl. GEETE i Skogen 1937 p. 237). - Ansågs av BLOM vara hybrid av lönn och björk.

f. hiberna Gunnarss.: Orsa Skattungbyn (0. Isberg: GUNN. P. 124, »konstiga trädet»), annars känd som »skattungbjörken» el. »den eviga björken» o. flera ggr omtalad (DYBECK i Skogen 1914 p. 83*, FORSSL. 1: 4 p. 38*, GEETE 32*).

f. exigua Gunnarss.: Falun (HARTM. 49 ss. B. odor. v. mierophylla; GUNN. p. 98). - En liknande fr. Ore Dalfors (Dr Björk: HARTM.'49) =»blodsbjörken» v. Böle (FoRSSL. 1: 3 p. 86*) har kallats f. vestrogothi[c]a (GUNN. p. 99), en annan fr. Sundborn Rostberg (1850 Stbg) f. ostrogothi[c]a (GUNN. p. 97). - Nära f. Sellandis (Holmboe) står en f. från Sollerö Gesunda (H. Smith: GUNN. p. 114).

De båda fr. Dalfors o. Gesunda även nämnda hos KINDB. 09 (ss. B. verruc. v. frutestens). - Andra_ namn än ovan anförda möta f.ö. blott ngn gång (WISTR., VEST.).

» pubescens f. microphylla» uppges för Enviken 'Sibirien' samt Ore Dalfors . » nytt ungt ex. » (Ehr.). -- »Blodsbjörken» nu död (Rgt)

Betula alba (coll.). - Enl. HYLANDER (1957a) bör till B. verrucosa hänföras dels f. dalecarlica (L. fil.) C. Hartm. (=ornäsbjörken), dels f. Sellandii Holmboe (syn. f. exigua), sedd fr. Falun.

B. pubescens x verrucosa omtalas fr. Falutrakten (KLEFBECK: N. i D. p. 266). Hur mycket av björkpopulationen som bör föras hit känna vi ej. - nm. incisa (Brenn.) Hyl.: Floda [0. Olsson] (HYL. l.c.).-Till hybriden har även »blodsbjörken» förts (Lustgården 1931).

Betula pubescens. - Till den föres hela fjällbjörk-populationen (HYL.).