Nyare synantrop, traktvis spr.---ta. (främst i siluromr.), i stort sett dock t.s. (ofta tillf.). S. By fr. Näs (Siv.) o. Bredgrind (Hgn) fl. upp till Valla!; Folkärna Ringängen 1916 o. Lerbäcken 1928 (banvallar, Lr); Garpenberg kyrkogården!, Plogsbo!; Hedemora (1870-73 Ind.), Pershyttan 1919!; Säter på torvtak (KRÖN., se nedan), S:s bangård 1946 (enst., At); St. Tuna Idkerbergs fäb. (1927 Jn), Repbäcken (1915 Jn); Svärdsjö Linghed stn, Åg, Svartnäs (1918 At)', Vintjärn etc. (1947 Wr); Enviken Kyrkbyn, Öv.-Tänger, Nyfäbon (1918 At), Storslätt!, Balungstrand!, Lamborn!, Svabensverk (1846 Jhn). B. Malingsbo fl. (Slv.), Nyfors (At); Söderbärke Billsjö, Hugnora, Vad, Västerbyhytta (At); Norrbärke Björsjö (At), Vanbo (Vtn), Smedjebacken (KRÖN., se nedan), V. Silvberg (1878 Hm); Ludvika N om staden!, vägen mot Östansbo (Bng); Grangärde Grängesberg (G. Erdtman); Skallberget (Bng). Ö. Bjursås Bodarna!, Sågmyra (järnv., At); Leksand Sätra!; Rättvik o. Boda spr. i hela silurstråket; även Dådran!; Ore Arvet!, Furudal (1865 Cn. 1886 Tqt) på Holmyran (1866 Cn); Dalfors (Rqt); Orsa (1865 R. Hartm.), mot Stackmora (1910 Bk), Bäcka (1917 Jsn); Mora Oxberg (1915 Vd) ; Vänjan Finnbodarna, Johannisholm (Vd) ; Älvdalen Blyberg!, Gåsvarv, Mjågen (S-ut), Ö.-Myckeläng, Åsen (Vd). V. Säfsnäs kring Fredriksberg o. Annefors ymn. (G. Erdtman, Bng) ; Floda »Fäbodarna» (id.) ; Nås Borgheden (1885 O. Christoferson) ; Järna Andersfors, Vansbro (At) ; Lima Bygärdet!; Transtrand Fiskarheden!, Vörderås (1929 Hdn). F. Idre Idrebyn 1918! [Ett fynd v. Slugufjällets lappläger (1925 Fd, ss. A. thaliana) måste väl höra hit]. -- Härutöver talrika uppg., osäkra genom förväxt. med föreg. el. följ. (jfr IND. 1879: »i södra Dir. mångenst. ymnig»). -'Äldre uppg. Svartnäs (KRÖN. 31) osäker, jfr följ.; nu ta. i trakten (WiG. 48b).

Äldre i området än C. arenosa men näst. genomgående av lägre frekvens; företrädesvis ruderat (vägkant., järnv., förr »hälst på torftak» enl. KRÖN.). - Får man tro FRIES, som väl sett ex., skulle alla uppg. dittills (under olika var.-namn) gälla denna art, då utbredd i södra Dlr. »h.o.d.» (KRÖN. 43). Säker är åtm. den äldsta uppg.: Norrbärke (WG 1824 ss. A. thal. v. hispida) =Smedjebacken (enl. odaterade ex. av Kd o. Lsm [U]); f.ö. intill 1846 inga kända lok. utom ett par hos KRÖN. 31 (cit. ovan, delvis godtagna hos HARTM. 32-43). - I fortsättningen hoprörd med A. arenosa, dels som v. macilenta (HARTM. 49-64), dels som *suecica. De flesta uppg. ovan grundas på en av Sam. reviderad lokallista; bland de utgallrade märkes en fr. Gagnef (SAM. 13).

Cardaminopsis suecica. - Särskilt som jvväxt ej s. men föga beaktad. S. Folkärna Långheden (a. på jv:n 1951 At); *St. Skedvi Rasjön på hällmark (Hld enl. Fnd.). B. spr.; Grangärde dock s.(?): Sunnansjö (Bj. & Gs) etc. (se D.Fl.). Ö. *Gagnef Tjärna (1949 Tr, vid. At). V. Säfsnäs Skräddartorp (Bj. m.fl.); Floda Björbo stn (At).

Cardaminopsis suecica. - Alltjämt föga beaktad (und. Svärdsjö-Enviken, se WIG.). S. Vikmansh:n stn (1960 At). Ö. Orsa Kallholn (1970 Fe), Mässbacken (1968 Bj.).