Campanula patula ,  ängsklocka

DALARNES FLORA 1949

Campanula patula L. -- LINNE 1755.

Äldre synantrop, allest. i kulturtr. o. eljest ± a. i alla snr; i Idre fl. till Drevdagenl, Storsätern (Bgs.) o. Lillfjäten! (tillf.?).

En av provinsens främsta karaktärsväxter; vann också först svenskt burskap här. Ej känd av LINNE 1745, men 1755 fr. 4 lok. kring Falun (upptäckare onämnd), vid samma tid uppg. för Säter (ROMAN), därnäst v. Hushagen o. Smedjebacken (1797 Lilj.); redan på 1820-t. »allest. i de trakter [upp till mell. Dlr.] där circulationsbruk begagnas» (KRÖN. 30). I väster o. nordväst tydl. mycket yngre, fanns dock i Rämmen 1852 (LARSS.), v. Johannisholm c. 1880 (Hm), annars ingen uppg. före 1900-t. I Hamra krpk okänd ännu 1903 (AND. & HESS.).

f. fl. alb.: »stundom» (KRÖN. 43), noterad i ett dussin snr, först v. Rörshyttan 1840 (ZETT.).

Tillbaka